Samma experiment, försäkrade Lebon, skulle också kunna utföras på ett menniskohufvud, hvilket man äfven på samma sätt skulle kunna återgifva lif och medve ande. Det föll af sig sjelst att det ej skulle kur ga nla, men det skulle kunna medelst tillhjelp af Jappe n eller ögonens tecken och uttryck besvara -a e frågor man gjord det, och så!edes tillkänreri a allt hvod det könde Det är samma såns mma, otrolig. ljudande påstående Vulpian tams eler i ovannämnde skrit . Ifal, säger ben, -en vetenskamidkare vilt pröfva denna ericren:ec på hufv aaet en halshuggen, skulle han heÅva Åeonvittne till ett storartadt och för ärligt skådespel; han sohe kunn ätergisva detta hufvud hier-ans fenkeiosLer; han skulle kunna i ögone ocn : sigtsme Sk lerne fteruppväcka de rörelse som ho menniskan iramkallas genom de lidelser och de kae, ör hvilihjernan är härden. Lockande. En Xkorffabrivont i Pi nagifver, att han lågger ett ser--franest hundrade korf han gör och 1åller til seu i sin butik. Likaså utbjuder en par mbandlare i samma stad sina tvåler, med den sorsakra 1. Åt man i hvart hundrade stycke skall tiraa en lur dor. Eft nätt poem. I ,,Norrbottens-Post-n läses följande: Till en väninna i det ::ha Trellebory från en Skåning i det slagra Lule. Jag skulle till dig sän-ta vi ja Ett nordpols-minne myck Men ack! min ellebIvar från skall ig dets minnes va? Ej plockas ro:o: na de rave Vid Polen under iska! vind; Nej, här de vlv:samt omnnSt. bara På våra täcka iemörs kinc! Och hvart jag ser, jag sor l;riner. Ser snön till alper hopsig: Men ingen ro3, och ej Jasmener Ej blommor till en krans — åt dig! Dock, hvad jag ar, jag sönder gena: En ros utaf min ångar-vå Tag den och sö mig, hvida tär a, En tunna päron ästa år! . .. Nn. i —