Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 mars 1867, sida 2

ULILIUCT SUTKCTLIAs IUVUMTLUKHUGCE DRICK SORKA Har gra nya allianser till vårt betryggande. Jag befarar derföre, att ett framläggande i detta ögonblick af vår diplomatiska skriftvexling rörande den allmänna politiska ställningen vore lika opåkalladt, som af föga intresse tör allmänheten, och jag har derföre icke haft för afsigt att derom nu gå i författning. UTRIKES, ITALIEN. Det säges att huset Rothschild, i förening.. med Creditsoncier, skall — efter uppmaning af den franska regeringen — öfvertaga affären af de italienska kyrkogodsen. Langrand-Dumonceau skulle för adärens afstående erhålla en betydlig summa il. ersättning. FRANKRIKE. Jules Favre har äfven deltagit i debatten öfver Thiers interpellation. Ilan började med att åberopa statsministerns yttrande, att ,,den politiska horisonten icke vore hotande, och yttrade med anledning! häraf: Om så är, så måste jag fråga! hvarför man oroar landet med framläggande af det vidtomsattande förslaget till armåens reorganisation, hvilket väckt så stor och berättigad förskräckelse hos folket. Denna sida af saken är icke ens af statsministern vidrörd. Om så skett, skulle hans påståenden hafva förfallit af sig sjelfva. Olyckligtvis kan man icke godkänna de loftal, som statsministern hållit öfver sin egen politik. Och om man pröfvar de diplomatiska aktstyckena, så måste man komma till en kenklusion alldeles motsatt den, som herr Rouher anfört. Hvad Tyska förbundet angår, som, enligt statsministerns påstående, i sin förra form varit så farlig för Frankrike, så hafva likväl hvarken restaurationen eller Julimonarkien varit i den nödvändigheten att förelägga en så hög militärbudget, som den nu föreslagna. De förskafsade landet aktning genom stridskrafter, som voro tio gänger mindre, än dem man nu vill uppställa. Det förra Tyska förbundet utgjorde således alldeles icke någon hotelse för Frankrike. Jules Favre förmenade att det blodiga slaget vid Sadowa skakat hela Furopa; man har kännt, att en stor kris närmade sig, och att icke blott en kejserlig krona, utan äfven verldsfreden vorei fara. Han erinrade nu om det dokument, i hvilket franska regeringen yttrat, att, om kriget i Tyskland skulle föranleda, att endast en makt förstorades, skulle Frankrike inskrida. Man synes sedan dess hafva kominit på andra tankar, och detta bevisar, att , filosofien icke endast förefinnes i de visas kamrar, utan äfven någon gång i palatserna. Jules Favre finner det förunderligt, att kejsaren i sitt throntäl yttrat, att Frankrike nu icke mera här någonting att frukta, oaktadt man efter den 4 Juli i alla officiella handlingar hört talas om sakernas allvarsamma ställning. Han citerade häretter flera ställen af kejsarens throntal, hvilket gaf presidenten anledning att mångfaldiga gånger afbryta honom. Slutet af Jules Favres tal är ännu icke bekant. Man vill veta att Benedetti under sitt sista vistande i Paris varit erbjuden inrikes-portföljen, men att han afslagit detta anbud. General Castelnau, hvilken — som kändt är — varit uppdragen en serskild mission till Mexiko, ankom den 16 dennes till Paris och erhöll genast audiens hos kejsaren. I motsats till marskalk Bazainc lärer han anse det möjligt, att kejsar Mauimilian skulle kunna hålla g, såvida han lyckades besegra Escohedo. Hertigen af Leuchtenberg, president i den ryska kommissionen för verldsexpositionen, har anländt till Paris. Konungen och drottningen af Portugal väntas dit den 12 April. a n026z6 —— — ENGLAND. Den 16 dennes förekom i underhuset en debatt avgående det af Otway väckta förslaget om prygelstraskets afskaflande inom armten. Motionären anförde såsom skäl för sitt yrkande en mängd statistiska fakta. Under år 1865 afstraflades 441 soldater med 22,275 prygel för fylleri, olydnad, förskingring af persedlar m. m. Otway framhöll, att under de sista stora krigen Rysslands och Österrikes armber, der prygelstraffet ännu finnes, blifvit slagna, under det franska och preussiska armåerna, der alla vanärande bestraffningar blifvit afskaffade, tillkämpat sig lysande segrar. Pakington ville beröfva de anförda skälen sin udd genom att påminna om huru i franska och preussiska armöerna dödsstraff och långa fängelsestraff ofta förekomma. General Peel yttrade helt kort och godt den orimligheten, att prygelstraff vore en absolut nödvändighet inom armöen. Huru kan man, der sådana äsigter göra sig gällande, beklaga sig öfver svårigheten att rekrytera? Med 108 röster mot 107 förkastades motionen. Lord Derby försäkrade för kort tid se-ju lan i öfverhuset, att det på Irland funnes st stridskrafter nog för upprorets undertryc-o kande; af regeringen nyligen vidtagna ät-si gärder synas likväl motsäga detta. Sjuln regatter och kanonbätar i Plymouth haf-o f h ——— — ——-— — — — —— — — HO a erhållit order att afgå till Irland, och 2 regementen skola förstärka trupperna dertides. j -,Den iriska republikens provisoriska rege-r