Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1867, sida 2

Article Image
UTRIKES. ÖSTERRIKE. Den nya ungerska ministören har den 14 dennes i Pesth inför kejsar Frans Jof sef aflagt trooch huldhetsed. Sedan denna ed var aflagd, höll erkebiskop Batokovietz, i närvaro af alla riksdagsmedlemmarne, ett tal till kejsaren, i hvilket han tolkade den ungerska nationens glädje öfver författningens återupprättande och dess tacksamhet mot ,,konungen. Kejsaren besvarade erkebiskopens ord med ett längre tal, som slutade så: Läkasom jag r öfvertygad om, att mitt älskade Ungern skall vara min monakis och min throns fastaste stöd, likaså önskar jag äfven, att nationen skall vidblifva den tron, att jag med trofasthet skall värna konungarikets integritet och konstitutionella friheter! Kejsarens tal afbröts flera gånger af stormande bifallsrop. Det österrikiska hefvet qvarstannar i Pesth till omkring den 24 dennes. Den 14 om aftonen hade borgarne och studenterna i Pesth till kejsarens ära anstillt ett stort fackeltåg med icke mindre än 2,000 facklor. Det förmodades, att Belst skulle inträffa i den ungerska hufvudstaden den 18 dennes. Från Prag meddelas den 13 Mars: ,,Den sista hästmarknaden i Chrudein har på många år icko varit så besökt af utländska officerare, som i år. Isynnerhet voro der många preussiska officerare. Det såldes nära S,000 hästar. Landtbefolkningen i Böhmen ser i dessa stora hästuppköp en bekräftelse på dess farhågor för nära förestående krigsrustningar. Ministerpresidenten Beust har erhållit storkorset af franska hederslegionen. FRANKRIKE. Den 13 dennes inlemnades till lagstittande församlingen lagförslagen om pressen och boktryckerierna samt om församlingsrätten. Lagstiftande församlingen begärde att de genast skulle uppläsas, hvilket också skedde. Lagförslaget om offentliga sammankomster stadgar, att en skriftlig förklaring, undertecknad af sju inom kommunen bosatta samt sina medborgerliga och politiska rättigheter åtnjutande personer, skall på förhand inlemnas till vederbörande. Tillstånd erfordras för sammankomster, som afhandla politiska och religiösa ämnen. Sedan tillåtelse till en sammankomst bekommits får denna icke hållas annat än inomhus och icke fortfara öfver den timme på natten, som är föreskrifven för offentliga lokalers stängning. En juridisk eller administrativ tjensteman skall bevista sammankomsten och eger rättighet att upplösa den. Valmöten få hållas från den dag, då en valkrets blifvit inkallad till val af medlem i lagstiftande kåren. Lagförslaget om pressen innehåller hufvudsakligen hvad förut blifvit meddeladt derom. Skyldigheten att i förväg begära tillåtelse att utgifva en tidning är afskaffad. Tidningar och skrifter, som uteslutande äro egnade åt litteratur, vetenskaper, sköna konster och landtbruk, äro icke underkastade stämplingsskyldighet, så framt de icke innehålla annonser, i hvilket fall stämpelafgiften är lika med en tredjedel af den, sem politiska tidningar skola erlägga enligt dekretet af den 17 Februari 1852. En medlem af senaten eller lagstiftande kåren får icke vara görant för en tidning eller tidskrift. En tidning eller tidskrift, som inför en artikel, undertecknad af någon, som blifvit beröfvad sina medborgerliga eller politiska rättigheter eller förvisad ur Frankrike, straffas med böter från 1,000 till 15,000 francs. Fängelsestraff för pressförbrytelser äro afskaffade. Minimum af böter för tidningar, som skola ställa borgen för sig, är en femtondedel af borgenssumman, och maximum hälften deraf. Un tidning kan indragas till följd af dom i pressmål, antingen helt och hållet eller för viss tid från 14 dagar till 6 mänader, allt efter förbrytelsernas beskaffenhet och deras förnyande. Boktryckerioch bokhandlareyrkena befrias från skyldigheten att förskaffa sig tillständsbevis, och alla straff, som varit stadgade för bektryckare och bokhandlare såsom medbrottssingar i åtalade artiklar, äro upphäfda, utom för det fallet att boktryckarne eller bokhandlarne äro utgifvare eller gåranter. håda förslagen ha rönt ett gynnsamt mottagande och, såsom man finner, äro de verkligen ett sjät, om också blott ett tuppsjät, på en liberalare lagstiftnings bana. Vid bedömandet af Thiers sednaste yttranden i lagstiftande församlingen om den franska utrikespolitiken, måste man likasom då han förlidet år höll sitt at ee illa dd mA Allan hund

20 mars 1867, sida 2

Thumbnail