Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1867, sida 2

igheter hindra en allians mellan Ryssland och yskland. Ollirier påminner om 1848 års nordtyska parment, hvilket betraktade en allians mellan Ryssand och Preussen så som vore den riktad mot Yyskland. Ollivier trodde sig veta, att det i Preusen finnes ett parti, som är för Ryssland. Men m man i Preussen talar mot Frankrike, så är etta endast uti slottets i Potsdam förmak, under et att tyska folkets hjerta endast hyser vänskap ör Frankrike. ... Jag är lycklig att hos en man, om står i spetsen för det liberala partiet i Preusen, v. Sybel, hafva funnit den tanken, att Frankike och Preussen nog ofta sammandrabbat på slagalten, för att nu önska fred med hvarandra. Frankike sträfvar efter att behålla freden. Jag önskar ven er full och värdig fred; men framför en kymfig fred skule jag föredraga krigets. Som vi förut meddelat, mottog Olivier, sedan han slutat detta tal, lyckönskningar äf oppositionens alla medlemmar. ENGLAND. Det miniaturporträtt, hvars inskrift: Gåfra af drottning Victoria till George Peabody. Esq., de fattiges i London välJörarel, uttrycker dess bestämmelse, är nu Ubordadt af Tilt. Det är ett emaljporträtt af drottningen på en stor guldplåt. Peabody, som nu ir bosatt i Boston, har med stor kostnad uppfört en särskild sal, der detta porträtt skall förvaras. Den ädlo menniskovännen har på sista tiden skänkt enorma summor till uppfostringsanstalter i Förenta Staterna, hvilka hufvudsakligast afse att i sedligt afseende höja den firgade ungdomen. EGYPTEN. Angående den af oss förut omnämnda resan på Suez-kanalen af det österrikiska fartyget Primo, skrifves från Kairo: , Primo, som var förhyrdt af markis Bassano, lemnade Alexandria den 8 Februari och inträffade efter 32 timmars resa i Port Said. Fartyget uppehöll sig två dagar i Port Said och en dag i Ismaila, ech behöfde något öfver fyra dagar för att passera kanalen. Från Port Said till Ismaila skedde farten på Rigole maritime, och från Ismaila till Suez skedde den på sötvattenskanalen. På resan begagnade fartyget dels segel och dels dragkraft. Primo afgick den 18 Februari med en ingeniör och 8 minörer till Ranga vid Kosseir (beläget vid östra kusten af Röda hafvet), der stora svafvelgrufvor finnas, tillhöriga markis Bassano. Som bekant är, var Primo, som har 80 tons drägtighet, det första större fartyg, som begagnat kanalen. GREKLAND. Om Jjordbäfningen på Cephalonia har Hamburger-Correspondenten följande utförligare berättelse från ön af den 12 Februari: Den 4 dennes kl. 6 t. 10 min. på morgonen bletvo vi hemsökta af en bland de starkaste och längsta jordbäfningar, som någonsin drabbat dessa länder. Den första och värsta stöten måste hafva varat 25—30 sekunder, åtföljd af ett larm, som svårligen kan beskrifvas och närmast jemförligt med en hel krigshärs gevärsoch kanoneld. Lägger man härtill braket af de ramlande husen, så kan man göra sig någon föreställning om de första ögonblicken af denna jordbäfning. Jag sjelf med min familj lyckades nästan genom ett underverk undfly faran. Vi lågo ännu alla till sängs och blefvo i ett ögonblick inhöljda i dam, kalk och stenar. Knappt hunno vi kläda oss för att gå ut på gatan, förr än åter en jordstöt, mindre stark än den första, men olyckligare till sina följder, öfverraskade oss innan vi hunnit lemna huset. Men, Gud vare lof! vi kommo alla lyckligt ut för att i fria luften möta en hel befolkni som till största delen endast halfklädd flydde från ruinerna af sina hus. Jorden var i en beständig rörelse, liksom om vi befunnit oss ofvan på en med sjudande ånga uppfylld kittel, och hva eller 10:e minut förekommo nya stötar. Lyckligtvis var vår hamn full med fartyg, hvilka alla fylldes med flyende familjer; de, som der icke kunde blifva upptagna, flydde till de öppna platserna och ut på tlacka landet, der de äro utsatta för den kalla årstidens svåra väderlek. Jordstötarna hafva med större eller mindre styrka varat 6 dagar. Sedan i går är antalet något mindre, men det oaktadt har jag sedan denna morgon nat mer än 30. Så snart den första förskräckelsen var någorlunda Åhrerstånden, började man göra sina öfverslag öfver skadan. Argostoli, den förnämsta staden på denna har lidit särdeles mycket; två tredjedelar af husen äro, ehuru ännu qvarstående, till den grad skadade, att de äro obeboeliga; de kringliggande byarna hafva likaledes lidit. Men dis Lixuri är numera ingenting annat än en massa a ifva staden af samma namn, med 3.000 innevånare, har knappt 3 eller 4 oskadade hus qvar; alla de öfriga hafva antingen ramlat eller äro i ett sådant tillstånd, att de hvarje ögonblick hota att begrafva de förbigående. I de 40 byarna i detta distrikt har bokstafligen icke ett enda hus blifvit skonadt — de äro stenhopar! Af många bland dessa byar kan man på afstånd icke upptäcka ett spår, ingen mur står qvar och egendomarnes gränser kunna icke längre urskiljas. Man kan icke annat än förundra sig öfver, att vid en sådan katastrof antalet omkomna menniskor icke är större. Ilittills har man icke reda på mer än omkring 300 döda, och skadade i proportion. IIUundratals menniskor hafva blifvit lef. vande framgräfda ur ruinerna. Ilvad som förminskade ofkrens antal. var tiden, när jordbäfningen inträffade. Hela befolkningen var ännu inom hus, husen föllo mest utåt och träffade inga förbigående på gatorna. Om jordbäfningen hade, i stället för kl. 6, kommit en timma senare, hade man sannolikt kommit att räkna döda i tu: emedan Lixuris trånga gator till största delen ära uppfyllda med stenar och grus till flera fots höjd. Jordbäfningens centrum tyckes hafva varit Lixuri. Under flera dagar skälsde jordytan bes