Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 mars 1867, sida 3

BD en bok. — Kära granne, hos mig kou ni få hvad ni vill, men jog har till princip at aldrig låna ut en bok. — Dagen derpå skulle ren af biblioteket elda i kakelngnen, men kunde oakt? It alla försök ej få det att brinna. — Vill ni låna mig er pust, granne? — utropade han slutlivn förtviftau. — Kära granne, ho. mig kan ni a pusta. huru mycket ni orkar. men jag har till princip att aldrig l åna ut min pust. Fynd. I ,Grenaa Avis (Danmark) skrifvos, att en grafhög på Neders lemming Mark sör kort tid sedan blitvit undersökt. IIÖgen hade en omkrets af 150 alnar, en höjd af 5 alnar och innesluter en 8 alnar lång, 3 aluar bred och 3 alnar hög jättestuga, hvars rigtning var från norr tl söder, och som i öster var försedd med en 5!, alnar lång, 1 aln bred och 2 alnar hög ingång. Un cirkelformig stensättning hade förut omgifvit den längsåt foten, men hade för ett par år sedan borttagits af egaren, hvilken tillika bortgräft en d jord från dess spets, hvarvid j jättestugans fyra tal stenar blifvit synliga. Rummen emellan dessa voro betäckta med flata stenar och i mellanrummen mellan de 11 sidostenarna, som bilda väggarna, voro flata stenar insatta, hvilket äfven var tillfället i ingången, som hade 4 sidostenar på hvarje sida och 3 takstenar. Jättestugan var liksom ingången uppfylld med lös jord. På bottnen lågo 5 knifvar eller dolkar af flinta, 14 lansspetsar af flinta, 10 hjertformiga pilspetsar af flinta, hvaraf en är försedd med sågtänder, 3 slipade flintkilar, 3 små kilformiga verktyg af flinta, samt slera andra saker och ett helt lerkärl. som stod omkring 112 aln öfver bottnen. Eget nog, fanns icke ett enda menniskoskelett, utan endast ett par större knotor, hvilka upptogos. Ärbetslönen i Amerika för vanligt landtbruksarbete utgör för närvarande, enligt de noggrannaste undersökningar, öfver hufvud 28 dollars, utan kost, för månaden för en hvit man eller 15. dollars med fritt uppehälle. För fria negrer är månadtliga arhetslönen 16 och 97, dollars. Den högsta lön betalas öfver hufvud i Kalifornien, cirka 45 dollars i måna uden, och derefter i Massachussetts med 58 dollars. I de östra staterna är arbetslönen på det hela haget 331, i mellanstaterna litet öfver 30 och i de vestliga blott 29 dollars i månaden, under det den i sydstaterna, såsom ofvan nämndes, för negrer endat sår till 16 dollars. Sedan 1860 har arbetslönen stigit omkring 50 procent och sedan 1535 70 procent, oaktadt befolkningens antal sedan dess så st tilltagit. 1 staterna Pennsylvanien, Ohio, illinois, Indiana och Jova är arbetslönen ve fär lika, rande man. 157 Å till 12 dollars i månaeh fri bostad m. m. ngland. Antalet af alloch Wales var, vid slutet Paupet rismen i 2 Most sökande i Er i sist tl. Decen! DC I eller fullt 4 24 ar belo man detta med motsvarande det en tillökning af 2. 6, men emot 1961 en :rminskning af 2 5 4, dett. sednare med ani af amerikanska krigets upphörande, by: arbetena i bomullssabrikerna i L: i kunde börjas. I. ningen år 105 taller hufvudsakligen på London, hvarest tillventen af bettlende utsjorde öfver 20,000 indiv eller omkring 20 2. Antalet al personer i Lon don, som emottog ofrentlige unverstöd, hade nemli gen ultimo Pecember 1566 stigit till omkring 59.70) personer emot c 00 vid utgången f December månad 1565. I beräknas dock ej dem, som erhöllo fast se e och voro intagna å fattigoch arbetsl nunz cerhörda tattigbörda tör Londo ionu mer d nom, att utgifterna i delas lika på hela stadens befolkning, utan distriktvis, således att, emot allt sundt förnuft, det fatt ond bär långt större sattigskatt än det stend, hvarest så godt som inga fattiga tunas. Medel not valtuskräck. Ryska invikesministeriet rekommenderar i en offierel kung nde medel mot vattuskräck: Med en k änuas de Um. amn Sn bitnes tunga, och derpå uttvi åren med en dekokt af Euphorbia paln s utom bör patienten dricka ett sallt glas af samma dekokt. Detta medel, som framkallar kräkning, ingifves den sjuke ti dess upphastningen upphör, hvilket vanligtvis inträffar den tredje eller sjerde dagen. Uppkastningen är ett tecken till att giftet är neutraliseradt och pationten räddad. För säkerhets skull bör patienten på nionde dygnet intaga ännu ett glas al dekokten, och ifall då i ingen uppkastning följer, har kuren Iyckats. Dekokten tillagas af Vy. tL. blad och 1 få vatten. Verldsutställningen i Paris, Den franska konstskolan kommer vid expositionen att blifva representerad af 550 målningar och 102 statuer ÖLver ningen. id ; de små branaris. Do Man och hustru. En tidning uppgifver att bland dem, som visade svnnerligt mod och kalblodighet under ångbåten elatte Vallevs sjunkande i Amerika, dervid 30 å 40 lif gingo törlorade, utmärkte ingen mer än en deima; som bar sin druckne man ifrån kajutan upp på däck och devefter, medan ångbåten hastigt fylldes med vatten, gick tillbaka i kajutan och räddat sina barn, 6 till antalet. Då hon hade uträttat de tta, vände mannen på sig och utropade i sin eörockna strupton: , Kära du (hickande), vi ä räddade! Flera gånger talade de uppretadö på ne om att kasta honom öfverbord, men samma som hade räddat honom en gång, s dade honom återigen, och han förbler i sin fylleridvala utan att kränkas af nåson, Ett nytt Pompeji Den i Petersburg mande tidningen nie Leitung: b en stor, underjort k stad från forntiden blifvit upptäckt i suvernomentet Orenburg, i närheten af fästet n:r i. Till nämnde fåste le ades tegel af kirgiser, och dettas mindre goda beskaflenhet föranledde Rkommendanten att låta undersöka den terräng, hvarest leran till detsanuma hemtades. Denna undersökning ledde till upptäckten af en underjordisk stad, belägen vid Sir-Darja och Aral-sjöns strand. Den är helt och haller begrafven i sand, på hvars yta en rik steppion frodas. Staden har en ut istri ichui på längden af ungefär a svensk mil. ken tid denna krifver sig, kunde, likalitet som dess by; nadsstil, vid tillfället närmare bestämmas, men hoppas att snart få motse närmare unrättels er om detta ryska Lomp:jji. utkomttar att en afled en karakteristis an Lamo:he, hvilken hade sina epaletter på ett ganska egenI September månad år 1530 förstod an nemligen en vacker afton att genom ett krigiskt Tal så elektrisera den yngre beloikningen i Moubeuge. att den beslöt att nästa morgon draga emot Mons och derifrån fördrifva dea holllndska garnisonen. På bestämd tid infann sig Lamothe på aftaladt mötesställe, iklädd generalsuniform, ridande på en vacker skimmel oc h med dragen värja i handen, Men ungdomens enthusiasm hade sannolikt bortdunstat under na sen; Lamothe var och förblef ensam, och då solen steg allt högre och ännu ingen infann sig, beslöt han i ädel harm att alldeles ensam imaga Mons. Ilan gaf sin häst sporrarne och red på ettermiddagen in genom en af Mons portar till icke ringa förvåning för de der uppställda skyldtvakterna. Då han hi de kommit midt för rådhuset steg han at hästen, som han öfverlemnade till en skyldtvakt, och lät kalla betälhafvande officeren. Ir kapten. sade han AA 3