Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 mars 1867, sida 2

fiötckorg den 19 Mars. Den genom en motion vid innevarande riksdag väckta frågan om beskattning af den inhemska hvitbetsockertillverkningen blef i Lördagens plena tillsvidare asgjörd. Då motionen i detta ämne inlemnades, var frågan så ny och de följder, som en utvecklad hvitbetsockerindustri, skyddad af tullen på utländskt råsocker, måste medföra, så föga påaktade, att mången syntes blifva skrämd af motionens syfte endast genom det obehagliga ordet accis och genom den så nära till hands liggande, men likväl falska föreställningen, att motionen afsåge ,en ny beskattning på det redan så tryckta jordbruket. Under den korta tid, som sedan dess förflutit, hafva emellertid åsigterna i ämnet blivit betydligt klarare, och ehuru motionen för denna gång fallit, erhöll den dock i begge kamrarne så kraftigt understöd, att man kan antaga för sannolikt, att densamma skall! vid en kommande riksdag åter framträda och erhålla riksdagens bifall. Bevillningsutskottets i ämnet aflåtna, särdeles intressanta och väl motiverade betänkande, som af förste kammaren bifölls med 45 röster mot 44, men af andre kammaren afslogs med 91 röster mot 67, har följande lydelse: Betänkande, i anledning af en inom andra kammaren väckt motion om beskattning af den inhemska hvithetsseckertillverkningen. Prån riksdagens andra kammare har bevillnings-utskottet fått mott: en af hr Hedlund, väckt motion (N:o 24), i hvilken blifvit slaget, att hvitbetssockertillverkningen i landet målte beläggas med en ac som motsvarar den tull å råsocker, hvilken erlägges af de raffinadörer, som bearbe a detta r e. Motionären har till stöd för sitt förslag hufvudsakligen fö dels att hvitbetssock tillverkningen, om skattefri utveckla sig, måste snart komma anska allvarsamt förmin den högst betydiga statsinkomst tullen å utländskt öcker hittills lemnat, utan att I sockerförbrukarne deraf erhölle nåson fördel, enär denna tull, som littills uteslutande afsett att bereda statsverket inkomster, genom blefve förvandlad till d stull för tillverkarne at hvitbetssocker; dels ven, att hvarje sednare bemödande för denna sas lösning på ett med sta oeh rättvisans fordri igar örverensst. ä kerligen skall föranleda förve som man i andra länder med stc änm endast till en del lyckats Af de flera yttranden, som vid motionens remitterande blifvit aigifna. har utskottet inhemtat nuru meningarne inom kammaren skiftat i afseende såväl å motionens syfte, som å det annoika inflytandet af dess antagande på landets ckonomiska förkofran. Man ha sålanda dels yrkat glict och omedelbart afslag. em prärda beskattni skuile en det, redan hårdt tryckta jordbruket sutom hv accis å inhemska tillverkningar är i sig sjell den dra sträfvar att produkter, leles måste vara, då industri, hvilken direkt lets behof af utländska en af hvarje klok lagr uPmuntras; man gillat motionens allmänna grunder, men väl funnit den för tillfället särdeles bäde opäkallad och farlig, emedan dess ramgång vore säker död för en gryende fabriksindustri, som, lemnad ostörd, skulle hafva gagnat såväl landet i sin helhet, som särdeles jordbruket; ; dels slutligen har man ej allenast gillat förslaget i allm nhet, utan äfven ansett det under närvarande förhållanden ganska välbetänkt, men likväl funnit sig böra lägga utskottet på hjertat, att ytterst försigtigt behandla sjelfva beskattningsfrågan, att föreslå en beskattning, som endast småningom får stegras till fulla beloppet, emedan i motsatt fall en lofvande näring lätteligen kan förqv landets hushållning s sålunda lida en svår Utskottet har egnat detta förslag den sorgfälliga granskning, som ärendets egen vigt och grannlaga beskaffenhet, ej mindre än de mot detsamma anförda betänkligheter hafva fordrat. Särdeles har utskottet pröfvat de skäl, som ur synpunkten af jordbrukets intresse och behof blifvit deremot an