Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 mars 1867, sida 2

fat utmärkt väl, ty endast en bland den hade lefvat en stund efter skottet. EI hade blifvit träffad midt i pannan, all: de andra i bröstet, många af två kulo och bland dem, — Rafael förskräckte: verkligen då han igenkände det öppn: bildsköna ansigtet af den unge officeren som liknade Lydia och som nu låg kal och blek utsträckt på stenarne framfö honom. — Min Gud, suckade han för sig sjelf — så många förhoppningsfulla Hf för spillda på en gång — och för en dröm bild! — Och hvad var dessa unge män afsigt? — Han frågade den honom Åtföl jande officeren om de närmare detaljerna men denne ryckte på axla och sade — Det är en högst besynnerlig histo ria och ännu fullkomligt outredd, ty in gen menniska vet egentligen hvarom de handlat och hvad som var ändamålet mec hela detta företag. Soldaterna tillhörande patrullen hade ej någon aning om ett at tentat mot presidenten, då de kommo hit och erkänna nu till och med att de e visste om deras egen officer, som liggei här bland offren, kände något derom elle: om han kanske endast åtföljt de föregifn: öfverbringarne af en adress. De följd endast den första känslan och afsköt sina gevär emot officerarne med förfärli gare verkan än de sjelfve förmodade. — Och åsyftade man verkligen presi dentens lif? — Det tror jag knappt, sade officeren — ty hvarför återkommo de samman svurna ned på gården, då de hade presidenten i sitt våld inom palatset? Jag be griper icke hela saken och andra icke heller. I hvarje fall var det ett ungdoms