Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 mars 1867, sida 2

Från och med 1 röst till och med 9 öster innehafvas af 4,404 personer med illsammans 11,821 röster; från och med; 0 röster till och med 32 röster innehafas af 904 personer med tillsammans 17.762 röster; från och med 33 röster ill och med 49 röster innehafvas af 277 personer med tillsammans 11,66) röster; från och med 50 röster till och med 99 röster innehafvas af 339 personer med tillsammans 22,586 röster; från och med 100 röster till och med 199 röster innehafvas af 210 personer med tillsammans 28,522 röster; från och med 200 röster till och med 499 röster innehafvas af 87 personer med tillsammans 25,136 röster; från och med 500 och derutöfver innehafvas af 25 personer med tillsammans 33,019 röster. Summa 6,212 personer med 138,094 röster. De inom den sista kategorien, hvilka ega de flesta rösterna, äro trenne bolag, nämligen Göteborgs enskilda bank med 2,607, Rosenlunds spinneri-aktiebolag med 2,973 och Skandinaviska kreditaktiebolaget med 4,372 röster eller tillsammans 9.952 röster. Lägges till denna summa det röstantal, som faller på den medlem af samhället, som nist efter dessa bolag eger det högsta röstbeloppet eller 2. 158 röster, så erhålles en summa af 12,410 röster, fördelade på fyra händer. Detta röstbelopp är större in det at 11.521 röster, som faller på den första kategorien, hvilken äknar 4,404 personer eller mer än tvåtredjedelar af hela antalet af Göteborgs röstegande medborgare. Det närmast och mest i ögonen fallande resultatet, som kan dragas af ofvanstående siffror, är således, att fyra personer inom vårt samhälle eqa vid kommunalval tillsammans ett större röstbelopp än den stora majoriteten (mer än två tredjedelar) uf de röstegande melborgarne i staden Göteborg. Vidare finner man, att de trenne högst beskattade kategorierna — de med 190 röster och derutöfver — räkna tillsammans endast 312 personer, men förfoga öfver 86,677 röster eller mer än hälften af hela det röstbelopp, som kan afgifvas, om samtliga röstegande medlemmar af samhället vid ett val göra bruk af sina vota. Siffrorna i fråga kunna gifva ämne till flera jemförelser och betraktelser, men de här påpekade förhållandena torde redan för sig vara tillräckliga att visa önskligheten och behöfligheten af en jemkning En billig sådan, som, utan att lägga magten i den lägst beskattade kategoriens händer, likväl gifver åt majoriteten al medborgare ett betydligt större inflytande på valen än nu är fallet, lär väl och hafva att påräkna riksdagens bifall, ni denna fråga inom kort kommer under dess behandling. Deremot vore väl en fordrar på lika rösträtt ännu för tidigt väc Tiden för en sådan är först inne, ni den demokratiska andan blifvit mer ut vecklad och till stöd för sin sträfvan kar hänvis till en mellan samhällets olikt lager jemnare fördelad välmåga, upplys ning och intresse för kommuneuns angelä genheter.