Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 mars 1867, sida 2

brån flera af våra städer hafva unde den sednare tiden försports befogade och vil motiverade klagomål öfver den punk i kommun: allagen, enligt hvilken taxeringslängaen för allmänna bevillningen, på 8 sät som nu sker, lägges till grund för beräkningen af det antal ri ter, som tillkommer vid kommunalval röstegande medlem. mar af samhället. Flerestädes har frukten af denna bestämmelse blifvit, att der stora röstberättigade mängden af en stad: innevånare förlorat i det närmaste allt inflytande på sin egen kommuns angelägen heter gentemot ett obetydligt t antal rik: personer eller något större bolag — med andra ord: att en plutokrati uppkommit hvars välde måste kännas desto mer olidligt, der rikedomen icke är parad mec bildning, karaktersadel och varmt intresst för kommunens bästa, och detta är tyvärr, särdeles i våra smärre städer, icke alltid förhållandet. Att från Göteborg klagomål öfver nämnda metod för röstberikningen hitintills icke varit offentligt hörda. torde närmast härröra deraf, att något : ögonen fallande missbruk af den magt som sålunda kommit en minoritet till del. här lyckligtvis icke egt rum; men att resultatet af den ifrågavarande bestämmelsen i kommunallagen, hvad röstfördelningen mellan de olika beskattade angår, e heller här är så gynnsamt, att det icke visar behöflighet al en billig jemkning. framgår af nedanstående siffror, hemtade ur en nyligen uppgjord förteckning öfver röstbeloppet och antalet vid kommunalxva! röstberättiga personer i Göteborgs stad år 1866. ACA ii. Å