Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 mars 1867, sida 1

beIndep. bhelget innehåller följande rö varhistoria, i hvilken hjelten är Andreber den ryktbare banditchesen. namnkunni för en mängd bedrifter och dömd till di din åtminstone en gång om året. Ha ; ftillfångatog för en tid sedan furst Orsini intendent och lät hans familj veta, attha ville hafva i lösen 125.000 francs elle rf. s3. 00 revolver. Hvad var att göra? Ia tk. miljen bestod endast af en gammal mor ervom. om hon sålt allt hvad hon egt, änd. j knappt konnat få ihop tusen romersk: 0 secus. kusten lofvade lemna 2.000 ecns Ba men banditen ansåg det icke vara nog n, Då börjades en underhandling mellan sor r, Sten och röfvarhöfdingen angående vilkoren, naturligtvis genom en mellanperson Pp Aflären är icke afslutad, men Andreozz snedsatte sina pretentioner till 23.0000 francs 8 (5.000 romerska ecus). Efter nya underhandlingar lärer man hafva kommit öfverens. Under fångenskapen hav intendeuten varit väl bemött af röfrarne och spisar vid deras bord. et FRANKRIKE. ja Det berättas, att samma afton Girar35 dins artikel förekom i La Libertt hade —kejsaren sjelf läst tidningen och högst förbittrad öfver densamma låtit kalla till 1. sis ministrarne Rouher, Baroche och de n Lavalette. Som Rouher då ännu icke kände till artikeln, anmodade kejsaren honom att uppläsa den högt. Kejsaren visade sig mycket upprörd och förtörnad, n och af hans yttranden kunde man finna, vsatt han ångrade sitt beslut att följa en i liberalare inre politik. Man fruktade till och med en stund, att han skulle återtaga lagförslagen om pressen och församlingsrätten. Kejsarens afsigt var också still en början att läta indraga tidningen. Det lyckades dock ministrarne att lugn honom, och isynnerhet skola Rouhers föreställningar om faran al en återgång i i reaktionär riktning till följa af ett enstaka . j missbruk inverkat på honom, hvarefter 11 det beslöts, att artikeln helt enkelt skulle sätalas, och det påstås att det sedermera till och med varit fråga om att nedlägga rättegången, men att Girardin sjelf skulle varit orsaken till att detta ej blef al. När domaren frågade honom om hans stånd, lär han gifvit det stolta svaret, satt han var ,,medlem af den mot all lag och rätt genom en statskupp upplösta I lagstiftande församlingen-. Dettå svar skall ha så djupt sårat kejsaren, att han lät rättegången ha sin gång. Libertö fortsätter emellatid sin skarpa polemik mot regeringen och meddelar bland annat ! Åtskilliga citater at Mirabeau. Condoroet, Condillac och Veltaire, hvilka alla äro tillämpliga på nuvarande förhållanden. I Efter många invändningar har det af Durvy till lagstiftande församlingen in-. lemnade för et om folkundervisningens ordnande s blifvit autaget. Så har det, bland annat, blifvit bestämdt, att hvarje kommun, som har mera än 500 innevånare, skall åtminstone hafva en skola sör flickor. Ilittills var detta endast en skyldighet för kommuner med öfver 8001 innevånare. Före antagandet af denmasl i bestämmelse förkastade lagstifstande förSamlingen med 201 röster mot 32 ett af Ilooin och CeUerboll ifrigt försvaradt amenI dement, päyrkande kostnadsfri undervisjning i solkskolorna. Obligatorisk och kost nadsfri undervisning i de franska folkskolorna möter allt fortsarande stort motstånd från majoriteten i lagstiftande kårerna, och det är derföre en stor lycka, att Frankrike i Duruy har en så insigtsfull undervisningsminister. Säkerligen skall han icke heller, så linge han sitter i kejsarens råd, upphöra att verka för det stora mål, som han föresatt sig. Det till lagstiftande församlingen inlemnade förslaget om armåeus reorganisation har der icke rönt något gynnsamt mottagande. Detsamma lärer äfven gilla om förslaget att bevilja Lamartine en nationalbelöning af 460,000 francs. ENGLAND. Lu del drag, som karakteriserat de polska revolutionerna på sin tid, igenkännes i de feniska oroligheterna. Om t. ex. de upproriska samlade sig i kompakta massor, så var det alltid lätt för trupperna att inom kort tillintetgöra dem. Men då en annan plan följes: om upprorsmakarne bastigt synas på en punkt, från hvilken de lika hastigt försvinna, på ena stillet ölversalla en polisstation. på ett annat afskära telegraftrådarne, på ett tredje uppbryta jernvägsskenorna, så kunna de läuge fortsätta sitt gucrillakrig, innan de tagas till fånga. I Polen gätvo 20,000 insurgenter 100,000 man reguliera trupper tillöckligt att skasta under cit belt års tid, och några tusen feniska rebeller gifva tillicklig sysselsättning åt ett stort antal engelska trupper. Likväl bör anmärkas, att fenierna synas helt och hållet vara i saknad af polackernas energi och enthuasm, samt att de — huru stort än missnöjet i Irland kan vara — likväl röna allt motstånd från alla inflytelserika per-A soner der och i synnerhet från presterskapet. Särskildt är besol! en i den nordöstra delen af Irland mycket förbittrad på det feniska oväsendet. Angående de sednaste uppträdena meddela de sista underrättelserna, att i Tallaght, en söder! om Dublin belägen mindre stad, hade det kommit till en drabbning med ett band s af 1,500 fenier. Midt under natten anryckte detta band mot den af 14 konstaplar försvarade polisstationen; på ropet: wer da, svarade de med en salva, men drefvos snart derifrån med en förlust af 5 sårade, af hvilka den ene snart dog på platsen. Kort derefter utryckte trupperna, under lord Straithnairns personliga ledning, och kavalleriet gjorde 85 pe 1 10 2 — RF — nal eW — —