Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 mars 1867, sida 3

den och Chapultepec. Pressen är mycket tystlåten öfver den kejserliga regeringens värmaste planer. En hög förmögenhetsskatt har väckt stor förargelse hos dem som nårot aga: likaså är naturligtvis der våldsamma rekryteringen — genom pressning på torg och gator — i bögsta grac impopulär. De republikanska tidningarne protestera mot någon folkomröstning, hvilket var att förutse: genom sina stridei emot interventionen och dess följder hade folket uttalat sin vilja. Den republikan: ska rörelsen skrider emellertid från nov den raskt framåt. Uundlalalnra, landet andra stad, hav höjt Juarez fana. I Sar suis de Potosi hade general Mejia hålli sig med en iten iroppstyrka, men äfver han måste draga sig söderut, för att ickq blifva hets och hället afskuren. Juare jelf lärer bebana se; i Noaterev. dit För enta Staternas av vassadör äfven begifvi sig. Hemliga agenter från norden äro öf verallt verksamma och leda republikaner nas steg. På de flesta ställen möter dett: ingen svårighet; man väljer nya lokalauto ileter efter den förra författningen, ocl allt går sin gårg som förut. Emelle: tic ärckomma mänga våldsatgärter. Så fov drade de i Darango iutigade truppern: vals anställnnde mot alla kejserligt sin pade personer och des, som innehaft of utliga enheten, äfvensom sequestrerin, af sädane personers egendom a andri ställen har man gjort onspräk på att all: I afgifter, som sedan 1563 blifvit utbetalad till den kejserliga regeringen, ånvo skol: a helnlas. bvtkel, om de med våld genom drifses, naturligtvis skall n edföra många ruin. Det skall svart synas huru sakorn: skola gestalta sig et f ansmännens af tåg Så mycket torde vara visst, att on aen de al keisaren avställda gereralern. Marquez och Miwemwor skalle vinna parti ella fördelar, skol -Dlikanerna likvä snart beröfsa dem s. ukterta deraf, oc det torde äfven vara otvifvelaktigt. at stridskratter fån Förenta S terna (on äfven icke i Förenta stavernas namn) til lands och vatten skola medverka till lug vets återställande i republiken. Från nor den yitrar man sig oförbehållsamt, att tr månader efter fransmälnens aftåg den re publikanska pemetpea : Mexiko icke mer skall bafva ev enda beväpsad motståndare Allmär na menin hos folket — oc denna venmg h älven af dem, sor varit för den eiserliga regerin;en — ä act keisar MäAnillan sörsvarar en ohåll bar tak, s:au hvilken det vore bättre at afstå, än alt onödigt vvpoira menniskoli