TURKIET. På ingen punkt Europa synes freden å hotad som i Orienten. Turkiet var å 1855 ärmu ett föremål! för vestmakterna verksamma ineresse och fötsvar mot 1sys ands erd ringspaner, men har efterhand blifvit öfvergifveb af sina törra vänner wilka icke längre synas bafva lust at offra menniskor och pengar tör en sak. om synes vara oåterkallekigen förlovad Sedan förliden somwuar, då upproret på Kevaia tog sia början, hafva stormakterna nötvat en sig säindigt. ökande press oc på Lorten, vaturligivis ardd se högtidlig försäkran om deras fredliga och menr iskorämiga ass: gcer, och till och med om det icke bekräftar sig, att Porten i sin sista cirkulärdepesch så kinvar, ov kvint Å — dess tålamod va Er 1, så Er de ydligt. att den gräns snart skall va a sppnådd, då suttapen evtingen mås.e afså in ån act ber.ska öiver kri-tua undersåser eller också få försöka art reda sig alldeles på egen hand med dessa missnöjda. Alla 10-sök att mikla mellan de stridande parterva bafva icke ledt til uäå gra resaltaver; npproret synes vara org niseradt och väntar blott på ill-älle att bryta ut. I början då den o. ie m iitsiska rägan på oytt uppdykade (Angasti 1566), stod Fronkvike, och idl en del även Kap la-d, änva på Po sens sida, men Juså dev unisskän: elig. omkani; g i franska poi ken, sou egt rem nåra den e. är ett bevis på, att uationen i betydlia grad sorvärrat sig 1ör Turkiet. Kejsar Napoleon, som städse vet av hålla sig i jewnhåid med härretelsena och att b sin poktik så, av. de icke bringar F.ankrike i fara ab isoleras, måste varande fall hafva :osett omöjsigheter a a! soutenera Portens gamla ställning gentemot dess krist a undersäleMe hvad skall träda i sväret söc deta? Kar ott mellantillstånd väckas, svur har ringaste utsigt till att blifva varaktigt? Och måsie Porten icke lörelraga eu stid framför denna långsamma sjelffuppfösniusg Så mycket är air ordt. ati de europeiska kabinetten stillatiga de synes vara ena om at betrakra Turkiets upplåswbing endast som en HASPåsa, rami fit de n ( wellanuden resta sig för koma 2 tualitete. De wabåer, som ligga närmas: hävdetsernas skådep!ris. Iiatiea oc Ryssland. hafve ntan dcvifvel kommit 2 med sina förberedelser. E:an Ryssland omtalas ständigt nya trupjkovcentrulioner mot södern samt omeattande åtg: rder 16: en förestående mobå se ing. Der engelska miaisteriel tidvingen ..Gioba af dev 7 dennes udatar rens af tvifvel om hurnvida det skall tyckas att nppräcthålla frasden i Hmopa intill åre s slut, enär den sorientaliska frågan antagit ex mycket oro. ande k-tn ter och Ryssland inkallat alit sitt pe-mcterade manskap till den 1:8tÅpril. De underrättelser, som iu sjelfva Turkiet, äro ingalunda egn lugna den allmänna meningen med ufseende på fredens apprättiällande.. Som man vet, har Porten i sintet af Febiruavi föreslagit fuvst Alikurl af Serbien ait komma till Konstantinopel. för att der underhandla med sultanens regering om utrymmandet af de serbiska fistningarnue. nen I furst Mikael — så heter det i Inde dance belget — vill nödigt gå in h dels emedan sakernas utveckling i dar närmaste framtiden i alla fall måste leda till uppfyllandet a bans fordri ng r, och dels emedan befolkningen föredrager ev krig framför diplomatiska formedlingar. I en skrifvelse från Belgrad, som meddelas i samma belgiska tidning, heter det: Vi önska blott, att Porten skall fästa oantagliga vilkor vid medgifvandet om sistningarnes utrymmande, tör att på det ättet framkalla en brytning. Åaitatice.aD ilhar trängt så djupt ned i massan af den kristna besoikningen, att vi hatvu s iatt stäfja den. Våra krigstörberede fortsättas utan uppehåll och med en sådan ifver, att de tydligen ådagaligga reger ingens ölvertygelse derom, att en ound-Igävglig kris är nära. De. fattas Turkiet AX först och främst penga-, och det hav desssat icke rätt mycket trupper. En samtidig resning af de grekiska och slav ska underså:erna skulle bereda Porten de a lxvastörsta svärigheter. Furst Nikac. och hans ministrar skadle utsätta sig för tora faror, om de icke piorte afseende på den allmänna sinnesstämuingen i landet. SPAMEN. Från Madrid meddelas ett rytt i) I kabinettet Narvaez skulle ersattas tenm len minister under Pezurla, der. se ute rgeneralkaptenen, som of järdas dådsce ceset för tid-ingsredaktörer m. fl. Sedan cortes sammanträkrit skall be läigrixg Åständet upphulfvas mena regeringen s all begära förlävgring ar fen utomorde va t makt, som bitivit Jelvad. t 3ref från Valparaiso påstyå. av soda i Jutsigter förefinnas för ett snasn srodssnt -I med Spanien. Så är äfver fallet med Bolivia oc Ecna lador. Emellertid har speuska fcttan icke , länev återvä dt från Stilla Uensvel. men n I någon faktisk blokad finnes dor ekv mera. ÅSLI.N. Den nyvalde taikusen af Japan hade, å efter öfverenskorumeise med mikadon. inul bjudit de uilnndska ambassadörerna till tsät sloct i Osaka. Jer de under Junuari månad skule moutagas i högtidis andiens. -I Denna inby dmag har så mycket större — z—I—I—::?:. s1. st