Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 mars 1867, sida 2

lifva bortskafsandet af Söndagarne, o. s. v. — lit ypperliga skäl i en strid, sådan som den ifråavarande, för den som ville uppröra sinnena, men ngalunda hållbara för det lugnt pröfvande omdönet. Jag vill också icke med ett enda ord uppaga något af allt detta till besvarande, då jag nser dessa skäl alltför absurda och i sjelfva erket icke på saken inverkande; men då åtkilliga af de faktiska uppgifter, jag anfört, blifit af motståndarne dels betviflade, dels orätt mpiattade och framställde, vill jag härom yttra ägra ord. Den värde talaren, jag nyss omnämnle, har sålunda bestridt att Luther skulle haf sgot yttrande i den syftning, jag förut angifvit. Jag kan härpå endast svara, att för den händelse sådant skulle vara honom obekant, är jag beredd t när som helst stå till tjenst med en behötlig nvisning till Luthers skrifter, hvarutaf han förmodligen skall finna att jag icke härutinnan missagit mig. Med mycket lätt hand hafva motstånlarne vidrört det apostoliska tidehvarfvet, och gt, enär verkligen inga igter stå att finna inom den åldDeremot har man desto mera mente och man har, bland annat, tyc Vv da mig förmågan att kunna rätt tredje budet hvarom jag å min sida endast får erinra, att ja läst detta budordet sådant det i sitt sammanhang förekommer i bibeln, men icke sådant dett tadt förekommer i vår katekes. Med iak häraf tror jag fortfarande icke, att man k ma till annat resultat deraf än det af mig angi na. Jag ber vidare att få fästa uppmärksamheten derpå, att jag redan sjelf anmärkt. huruledes äfvenväl i gamla testamentet fin föreskrifter om firandet af andra festdagar, än sabbaten, men att, enligt hvad jag har skäl ant: både sjelfv språket och än mer usus practicns hos judarne åt dessa festdagar gifvit en mindre heled än åt de egentliga sabbaterna. Åpostlarne firade och enligt hvad förut blifvit anmärkt, vissa festdagar men äfven dessa hade icke samma sabbatsheled, som de af ålder påbudna; och en betydlig skilnad ligger härvidlag mellan en sabbatshelgd, som påbjudes af den offentliga makten, och en med gudsenst firad kyrklig fest, som frivilligt beslutes af församlingen. Och hvad innehåller det af mig framställda förslag annat än att till församlingen öfverflytta hvad som onekligen tillhör amlingen och ej staten. Jag medger den ofantliga vigten af allmänna opinionen i fall den skulle uttal sig mot den ifrågasatta inskränkningen i helgdagarnes antal; men jag hemställer, huruvida man ej just genom nyssnämnda förslag tillåter allmänna opivionen att göra sig gällande, — nemligen den enda allmänna opinion, hvars befogenhet jag härvidlag vill erkänna, d. v. 8. församlingens. Slutligen, i afseende på frågans behandling i kammaren, och då, enligt hvad anmärkt blifvit, en åte remiss icke vidare kan leda till något praktisk resultat, så anhåller jag få instä ämma uti det a frih. Ahlströmer framställda yrkande. Hr Ola Jönsson önskade äfven, att kammarer skulle förklara, att den läte vid utsko tets afstyr kande bero. väl under det hopp att motioner åter skune lefva upp och förr eller senare vinn un talade kande. Hr Ar ade utar ölva helg ir fre? J:)Set 113 n för bitall til utskotteis Proschirila ansåg icke ull äfven den bildade delen af vårt folk beh dagarae till sin uppbyggelse. Sedan öfverläggningen förklarats slutad, anställ des omröstning mellan utskottets förslag, att ma tionen måtte lemnas utan ridare afseende och det af frih. Ahlströmer framställda, att lägga ut skottets utlåtande till handlinjarne met förkla ring att kammaren låter vid dess afstyrkand bero; och befanns efter rösternas hopsummerin.det förra förslaget hafva segrat med S2 mot 77. — tm VM AR NAVET — —