Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 mars 1867, sida 2

Article Image
Ye H1 0111, 1HHCLCUUVUAäLwC 101SIAg LIL Å4lskilliga ändringar i K. förordningen den 11 Juli 1862, om reglerande af presterskapets löneinkomster, måtte af Andra Kammaren lemnas utan afseende. UTRIKES, TYSKLAND. Föln. 2eit. skrifver: ,, Enligt fullt tillförlitliga meddelanden från Minchen har furst Hohenlohe en hård kamp att bestå både mot det specifikt bayerska och det ultramoatana österrikiska partiet. Man vill äfven veta, att franska intriger äro med i spelet mot Hohenlohes kabinett. Embetsståndet söker undandraga honom sitt understöd, så att han för närvarande blott har kamrarne att stödja sig vid. Pästäendet att fursten står under preussiskt inflytande, samt att allt dikteras honom från Berlin, framhålles flitigt i de organer, som veterligen äro tillgängliga för franskt och österrikiskt inflytande. ITALIEN. Garibaldis närvaro i Venedig sätter den itelienska regeringen i stor försägenhet, enär han icke blott uppenbart uppmanar alla italienare till strid mot turkarne, utan äfven agiterar mot det nuvarande kabinettets inre och moderata politik gentemot Rom. , Augsb. allg. Zeit. af den 4 dennes innehåller ett telegram, enligt hvilket Garibaldi, den 28 Februari, på Marcustorget till den der församlade folkmassan skulle hafra hållit följande tal: ,,En hjertlig helsning till detta Venedig, som alltid varit eivilisationens sanna bålverk; detta Venedig, som förstått försvara sig mot balfmånen, turken och djefvulen; detta Venedig, som blifvit säldt af en hbörhante och misshandladt af en annan! Venedig! Den nationella enheten är nu försäkrad, , men det fattas ännu det allravigtigaste, nemligen en hufvudstad, och vi skola få Rom, antingen nu detta skall ske med: godo eller ondo. Dessa ord kunna behaga. eller misshaga vissa herrar; lika mycket, ; vi måste hafva Rom, till trots för den, som vill förhindra det, ty detär vårt. Italien har tappra män nog till att eröfra Rom med vapenmakt, men detta skulle vara alltför lätt; dessutom kallas vi nu till andra företag, som äro af än högre betydelse, och derföre måste vi se till att kunna förvärfva Rom genom moraliska medel, i det vi helt enkelt begära detafvår regering. För att komma till detta mål, ir det nödvändigt att icke sända män till parlamentet, som kokettera med presterna och deras vänner, hvilka hittills gjort Itaien till en kloak. Tonen är, som man lätt ser; alldeles lika som i det af oss förut meddelade valupprop, som Garibaldi len 22 Februari afgaf från Florens, och hvilket han uppmanade till en strid på if och död mot hela det klerikala systemet. ENGLAND. Af den marinbudget, som i dessa dagar blifvit förelagd det engelska underhuset, neddelar ,, Times ett utförligare utdrag. Den aktiva engelska flottan består af 414 edan färdiga skepp och 22 under byggnad; men detta — säger Times — är å tillvida vilseledande; som man med skäl an fråga huru många af dessa fartyg erkligen äro dugliga till strid. Utafjernhansrade skepp af 1:sta klassen räknar len engelska flottan endast 9, utom ett under byggnad varande; i de officiella företkningarne äro dessa endäst uppförda om 2:dra och 3:dje klassens skepp, enär vansarflottan på ett oegentligt sätt sättes under linieskeppen, ehuru de i verkligheen utgöra flottans starkaste värn, Panarskeppen äro alla nya och helt och håls it byggda af jern, icke af jern på trä. UF samma konstruktion räknar flottan två nindre skepp. Dernäst räknar flottan 3 ansrade skepp af 1:sta klassen och 1 af :dra klassen: således förefinnes en stridsuglig pansarflotta af 19 skepp. Utom essa fartyg har flottan 4 färdiga tornkepp, som risserligen icke räknas till :sta klassen, men efter sakkunnigas förnenande kunna göra samma tjenst som ansarskeppen. Dertill komma ännu nindre pansrade träskepp och 4 flytande atterier. Men — säger ,,Times — om i än räkna alltsammans, så utgör vår panarflotta till antalet likväl knappast tionelen af hela flottan, nemligen 38 af 414 kepp. Englands gamla marin fyller ännu ltjemt listan med 55 limeskepp, 37 fregater, 22 korvetter, 34 slupar och öfver 100 anonbätar: en sorglig mängd af skepp, som fverlefvat sig sjelfva; om man icke uppnher något medel att göra dem användara. De representera flottans reserv, som immanhopass genom många års utgifter, en hafva nu plötsligen förlorat sitt värde enom den nyare krigskonstens uppfinninar. Måhända skall den förste amiralitslorden vara i stånd att säga oss — å marinbudgeten kommer till förhandng i parlamentet — huruvida de ansvariga atsmyndigheterna kunna förelägga någon taglig plan för att förebygga eller förinska en så oerhörd förlust för natiouförmögenheten. De sammanlagda utfterna för marinen under året 1867 äro slagna till 11 millioner pd. st., d. v. s. , million mera än under året 1866. NEDERLÄNDERNA. Den strid, som redan länge förevarit

9 mars 1867, sida 2

Thumbnail