Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 mars 1867, sida 3

Article Image
22 11 Till ledning vid bedomandet af förhållandena vid Orädds strandning, vilja vi meddela följande upplysningar: Fyren på Dungeness är 92 engelska fot hög: len lyser med elektriskt ljus, som bör synas på ivelska mils afstånd; ljuset är genom skärmar sålunda afdeladt, att det synes hvitt åt den del af horisonten, der seglingen är utan fara, men annars rödt; dessutom finnes vid Dungeness sedan September månad sistlidet år ett kraftigt misthorn eller en ånglur, med hvilken under tjocka hvar 20 sekund signaleras. Aila vittnen hafva frågats rörande de ljus de såväl före som efter strandningen hafva iak , men intet vittne har sett något sken af beskaffenhet, att det kan med säkerhet antagas hafva kommit från fyren, ehuru det är möjligt att något at de röda sken, s flera vittnen efter strandningen sett, kommit ifi fyren. Intet vittne har hört något ljud at misthorn. Strandningen egde rum omkring 1 engelska mil från Dungeness, och luren har, enliat hr Kalles uppgift, under tjocka någon af de följande dagarne tydligt hörts till strandningsstället. Det ställe, der Orädd enligt det det uppdragna besticket å sjökortet skulle varit, en half timma innan den strandade, är omkring 12 eng. mil sydvest från Dungeness. Redan första ransakningsdagen styrktes med dokumenter, att den engelske lotsen tagits ombord i Grimsby redan d. 24 Nov. och derifrån lotsat Orädd till Ilavre, hvarjemte kommendörkapten Kafle företedde såväl lotsens af Trinity House utfärdade licens, upplysande att lotsen var auktoriserad att lotsa från IIumberns mynning sydwart till Downs och nordwart till Leith, som ock en mängd under sistl. år för samme lots utgifna betyg af befälhafvare såväl å engelska örlogsskepp som å kofferdifartyg, bland de sednare Gefleskeppet Gevalia, uti hvilka intyg lotsen vitsordas som kunnig, säker och pålitlig man samt utmärkt lots, samt att flere af kofferdifartygen blifvit af honom lotsade förbi Downs inåt Engelska kanalen, såsom till Dungeness, Beachy Head, Portland, Wight och Cardiff. senor

8 mars 1867, sida 3

Thumbnail