Huss och Strandberg. Den förre blef vald med några så rösters öfvervigt. Med anledning af detta till Lördagsaftonen utsatta val kunde intet plenum då hällas, oaktadt flera ärenden ej hunnit på förmiddagen afgöras. Plenum utsattes i dess stille till i går (Måndags) afton kl. 6 och fortsattes till efter midnatt, eller nära en timme in på Fettisdagen. . En liflig debatt uppstod der rörande hr Hiertas motion om utvidgad betydelse och kraft åt äktenskapsförord, hvilken motion lagutskottet afstyrkt, uppå grunder, som voro rätt klassiskt framställda. Första kammaren hade också redan — trots grefve Erik Sparres med mycken pathos utvecklade försvar för utskottets mening — beslutat återremiss af betänkandet, för att vinna ett yttrande i motionens syfte. Man fattade här, likasom ock sednare i andra kammaren, att denna motion berörde en vigtig social fråga, eller qvinnans rätt att, om icke förvalta, åtminstone skydda sin egendom inom äktenskapet, sedan hon numera blifvit förklarad myndig såsom ogift. En talare, f. d. talmannen Anders Eriksson, anmärkte riktigt, att om en qvinna skall inom äktenskapet vara alldeles omyndig och utan rätt i fråga om dispositionen af sin förmögenhet, så bör hon väl ock ega en myndlings skydd och företrädesrätt i fråga om sin egendom. I allmänhet syntes det af diskussionen framgå, att kammaren varit benägen att gå vida längre än hr Hierta, eller att göra till regel hvad hr H. föreslagit endast då äktenskapsförord blifvit träffadt. . Hr Ribbing försvarade, med känd talang, utskottets mening, hvilken åter bekämpades af, bland andra, hrr Lithner, Siljeström, m. fl. Ätskilliga statsutskottets betänkanden blefvo härefter utan diskussion bifallna, bland hvilka ett, som för Göteborgs stad har särskilt intresse, nemligen inköp af hemmanet Sannegärden. Kongl. Maj:t hade föreslagit, att Göteborgs stad skulle få inköpa detta hemman mot en köpeskilling af 24,250 rdr, att betalas under loppet af 5 år, och statsutskottet hade tillstyrkt bifall dertill, med vilkor att köpeskillingen erlades på en gång, hvilket ock blef kammarens beslut. Den långa öfverläggning, som drog plenum in på en ny dag, rörde andra kammarens tillfälliga utskotts betänkande om upphäfvandet af det nya skeppsmåfninysreglementet, dervid utskottet föreslagit att riksdagen skulle hos K. M:t anhålla om ny förordning ang. mätning af handelsfartyg, ,innehäållande sådana bestämmelser, att det lästetal, som påföres fartygen, må vara i möjligaste öfverensstämmelse med deras verkliga storhet och lastdryghet samt att en gång uppmätt fartyg icke må vara underkastadt ommätning oftare än då det undergått någon på lästetalet inverkande förändring. Denna punkt af utskotttets hemställan bifölls af kammaren, hvaremot återremiss beslöts, genom votering, af utskottets andra förslag, det nu gällande förerdningar om skeppsmätning icke må tillämpas för fö5n som äro uppmätta före den 1 Juli 1866. I morgon samlas kamrarne åter till plena kl. 10 f. m., hvilka komma att börja med val af tryckfrihetskommitterade, hvarpå väl ej kommer att läggas synnerlig vigt. Utskotten arbeta oaslätligt. I utskottet för försvarsverket lära lifliga debatter föras mellan representanterna för militärismen och deras vederparter. I afseende å beväringen, hvarom sednast blifvit taladt, lärer man hafva kommit öfverens derom, att beväringsklasserna böra ökas till 6 samt att de 4 derpå följande klasserna böra betraktas såsom krigsresery för armåen, börande likväl dessa 4 årsklassers män ingå i landtstormens organisation under fredstid, eller när de icke äro uppbädade för armeens kompletterande. — I fråga om landtstormens organisation lära meningarne vara ganska eniga. Önskligt vore om något resultat af utskottets förhandlingar kunde vinnas. Om den stora frågan skall kunna nöjaktigt lösas, måste många gamla föreställningssätt afnötas, och den saken går aldrig så fort. De som sammanträfla med våra högre militärer tycka sig emellertid märka, att många yrkanden, hvilka förut tillbakavisats med rentaf bitterhet, numera dock kunna lugnt diskuteras. 2 RIKSDAGEN.