Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 mars 1867, sida 2

nan väl t. ex. att det skulle smaka den svenska ondon att icke få sälja en tunna råg utan sin ustrus medgifvande? Frågan vore ett barn af den yaste tiden, en tanke, som sammanhänger med rundtanken em qvinnans rätt i samhället, som tan all fråga kommer att arbeta sig fram, men om likväl fordrar åtskilliga modifikationer, som j förefinnas i detta förslag. — I dessa åsigter intämde i hufvudsak hrr Faxe och Hasselrot. För återremiss talade ytterligare hrr Ekenman, gegerfelt, Waern och C. Dickson. Det kunde vara I för lagstiftningen att tillse det qvinnan vid inräde i äktenskap icke förlorade de rättigheter hon igt såsom ogift. Förslaget kunde icke vara mera perättigadt här än i andra länder, då dermed enlast afsågs en möjlighet för qvinnan att skydda in förmögenhet från förstöring i en slösande eller skunnig mans händer. Föregående tal. hade också örblandat giftorätten med den här föreslagna rätigheten att uppdraga förvaltningen af sin förmözenhet åt en tredje person. Hvad den befarade nenliga inverkan deraf på makarnes inbördes förvållande angick, så visar sig ingen sådan i de länler, der äktenskapsförord är i lag påbjudet. I ngland är t. ex. familjelifvet isynnerhet heligt och rent. Och icke kan det heller verka störande utt makarne i stället att sjelfva handhafva sin förnögenhet, uppdraga detta bestyr åt en annan per on och gemensamt njuta afkomsten deraf. Då fi altningen af en stor egendom är en sak, som k e uppfostran och förmåga, som ej alla ega, å vore det hårdt för en far att riskera, det doterns egendom skulle bli illa skött, eller också neca hene att gifta sig med den hon älskar, emedan nan icke eger skicklighet att förvalta hennes egenlom. Herr Ekenman medgaf gerna att det nog skulle smaka svenska bonden illa att ej få sälja sin råg utan hustruns samtycke, men anmärkte leremot, att det likväl vore godt för hustrun att cunna skydda sin egendom, der mannen vore t.ex. mn drinkare eller slösare. En sådan blir väl stunlom satt under förmyndare, men vanligen först då let är för sent. Om ej utskottet förmådde utarbeta ett förslag i ämnet, äfven om dervid skulle fordras ändring af flera punkter i lagen, så funhes ju intet hinder att ingå med en anhållan till K. M:t att han ville utreda ärendet af sakkunnige män. N Punkten blef, såsom vi förut nämnt, återremitterad med 42 röster mot 31. Andra kammaren, Måndagens aftonplena. I början af plenum uppstod en långvarig och särdeles intressant diskussion med anledning af hr L. J. Hiertas motion om ändring i nu gällande lag, angående äktenskapsförord och mannens målsmansrätt för hustrun. Hr Ilierta öppnade diskussionen, varmt förordande den förändring i qvinnans betryckta ställning, hvarom han väckt fråga. Han understöddes af hr Hedlund, som till och med yrkade att äktenskapsförord må ske vid alla äktenskaps ingående. IIr II. omtalade några verkligen inträffade, för honom bekanta fall af hastig ruin till följd af mannens rätt att egenmäktigt förfoga öfver boets tillgångar. Bland de exempel talaren framdrog nämna vi ett: en ung förnäm dam som egde en betydlig förmögenhet, blef för någor tid tillbaka gift med en man, som helt oförmodad gjorde cession ett par dagar efter brölloppet. Hu hade gitt sig på spekulation, men förmodligen öf ttat damens rikedom. IIr IL känner en fa bräkör, hvilkens hustru drifver handel, de lefv: mycket lyckligt tillsammans, och mannen har för klarat, att han ofta lånar pengar af sin hustru hvilken, såvida det är henne möjligt, icke tveka att hielpa honom. Talaren erinrade om det ord ningssinne och den sparsamhet, som finnes i vid högre grad hos qvinnan än hos mannen. Hr Rib bing höll ett föredrag, hvari han talade mot de föreslagna förändringen. Han ordade om den äk tenskapliga ideen, den gemensamma hjelpen, de innerliga ömsesidiga förtroendet mellan makar a S. v. För att förskaffa lycka åt några få, har ma icke rättighet att beröfva många lycka; ty dc misstroende till mannens ordentlighet och förstånd hvarom uppgörandet af ett äktenskapsförord vitt nar, skulle otvifvelaktigt i icke ringa mån bidrag till den äktenskapliga sällhetens omintetgörande Om en man ej vill, för att betrygga sin blifvand makas lycka, uppoffra sina skötesynder, blifv sparsam om han förut varit slösaktig. och om e qvinna ej tror sin blifvande man om att ega kra: och vilja härtill — då är det bättre att de ick gifta sig. IIr Lithner framställde till hr Ribbin denna fråga: är äktenskapliga lyckan beroende a en sådan omständighet, som att paktum blifv gjordt? I sådant fall, svarade tal. sjelf, saknas de element som bör utgöra äktenskapets grundval a v. s. kärleken. Hrr Orre, Ahlgren, And. Eriks son. Siljeström, Svensen, Hessle, Nils Larsso samt Jonas Andersson talade för utvidgande a qvinnans rättigheter, under det att herrar P. An n och Hörnfelt höllo med prof. Ribbing. n återremitterades till utskottet. Hr IIörnfelts motion derom, att makar må å njuta giftorätt till hälften i såväl den lösa som fi sta egendomen i boet, blef i öfverensstämmelse me utskottets hemställan afslagen. Statsutskottets utlåtande, angående beräkninge af statsverkets inkomster bif Beräkningen : de extra ordinarie inkomsterna lades till handlin ra frågor af mindre vigt afgjordes härefte hvarpå hr Matts Pehrssons motion om upphäfvar de at det nya skeppsmätnings-reglementet föreko; till afgörande. Denna motion har undergått bi handling af ett tillfälligt utskott, som tillstyrkt u färdande af en ny förordning angående mätning: handelsfartyg, innehållande sådana bestämmelse att det lästetal som påföres fartygen må, i möjl gaste måtto, öfverensstämma med deras verklig storlek och lastdryghet,äfvensom att nu gällant förordningar om skeppsmätning icke må tillämp: på fartyg, uppmätta före den 1 Juli 1566. Stat rådet Lagerstråle lemnade upplysningar i ämne Hr Ekeroth ansåg det bestående reglementet dv ga, men detta klandrades i högsta grad af he Witt, hvilken påstod detsamma till och med val grundadt på ett matematiskt misstag. Hr Sjöberg tadlade deremot utskottsbetänka det, hvilket icke inneböll några skäl för den de gjorda framställningen. Åtskilliga talare, bla hvilka vi nämna hrr Ahlgren, frih. Fock, Mat Phersson och Ola Jönsson, yttrade sig för ell emot saken. Man voterade om båda punkterna. utskottets hemställan; den förra bifölls meda röster mot 34 och den sednare återremitterad med 40 röster mot 30. Kammaren åtskiljdes kl. .1 på natten.