Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 mars 1867, sida 2

versköljningar, att vattnet strömmade ut ur vagnen. Framför Deringeourts hus stannade de åter, och de lifliga flickorna, som redan börjat finna vapenhvilan lång, kunde ej försumma detta tillfälle att tömma ett par vattenkannor öfver de förklädda riddarne. De voro ju ,,gamla bekanta, med hvilka de förut hade skärmytslat, och på denna dag kunde man ju ej tillåta en vagn att ostraffadt skrida förbi ett fönster. Herrarne i vagnen uppreste sig nu och besvarade elden, men så illa att de lemnade damerna godt tillfälle att nedkasta hela vattenfloder öfver dem, — men plötsligt började de att träffa bättre. Den stackars mulattskan erhöll först tre ägg samtidigt och med sådan kraft midt i ansigtet, att hon ramlade baklänges, och äfven Lydia samt Adele blefvo blixtsnabbt träffade. Men så lätt ville de ej förklara sig besegrade, och alltjemt besvarade de elden. Men de kunde ej länge hålla stånd mot de fyra kastande. Så snart en arm eller ett hufvud visade sig, träffades det genast, och då mulattskan åter skulle försöka stänga fönstren, haglade äggen öfver henne med en sådan krast, att hon for tillbaka med ett anskri. Damerna visade sig ej längre vid fönstren; men under stridsifvern, och för att kunna röra sig mera obehindradt, hade de maskerade herrarne sprungit ur vagnen ch derefter kastat sina ägg med en sådan skicklighet, att grannarne började intressera sig för saken och åskådade, skrattande, denna strid. Men derigenom att damerna drogo sig tillbaka från fönstren förlorade de kastande sitt mål. — På den andra sidan af