våsendet antortrodd. Hans phgt ålaägger honom att icke lyssna till sådana opåkallade rädgifvare, och det är hans obestridliga rättighet, att, om de äro för eiterhängsne, genom polismyndigheten göra sig dem qvitt. Staden och Länet. Landshöfdingen grefve Ehrensvärd anlände med gårdagens snälltåg från Stockholm till Göteborg. — Docenten Dietrichsons första föreläsning, som hölls törliden Lördag, bevistades af ett talrikt auditorium, som med stort intresse lyssnade til densamma. Töremålet tör denna föreläsning var den grekiska naturskönhetens karakteristik. Talaren började sin framställning med uppläsandet af en Sophokleisk korsång deri den grekiska naturens berrlighet skildrades, och från denna sång öfvergick tal. till en framställning af de vigtigaste vilkor, som från landets natur och läge betingade utvecklingen af den antika skönheten: omvex.ingen ar bergsland och kustland, djupt inskärande hafsbugter, landets ringa utsträckning, dess omvexlande temperaturförhällanden, och framförallt dess törmedlande ställning mellan orient och occident framhölls. Klimatet var ej så varmt, att det nedtryckte arbetsförmågan som i orienten, men ej heller så kallt, att striden mot naturen upptog grekernas tid och kraft: konsten kundei Grekland blomstra fritt, dyrkas för sin egen skull. — Folkets typus betecknades allmänt medelst uttrycket ,,den grekiska profilen, egentligen en ionisk stamegendomlighet, då deremot Dorierna egde en spetsigare, mera fogellik profil. Den grekiska profilens skönhet beror på den rena förmedlingen mellan öfverpartiets ideella, intellektuella del och underarsigtets animaliska materiella organer. IIufvudformens och kroppsformens skönhet och deras betydelse skildrades, och motsatsen mellan ionisk och dorisk kroppsform utvecklades. Beklädnaden var riktad mot det plastiska, och var beräknad på att 1örklara de sköna kroppsformerna i deras hufvudlinier mera än på att dölja dem. Kitonen och Himation skildrades i deras olika form hos de ioniska och doriska stammarne, samt hos män och qvinnor. Det antika lifvets grundegendomlighet kan uttryckas så, att det är menniskoanden, som skapar sig uttryck i naturformen. Deriör äro form och begränsning (Sofrosyne) af så hög betydelse i den grekiska kulturens historia, der allt sträfvade till harmoni mellan det andliga och sinnliga. Statsidealet var i Grekland riktadt på kommunaltörfattningarne, — och friheten på utvecklingen af den nyssnämnda harmonien. Iläraf uppstod dock en ensidighet i misskännande af det lägre arbetets betydelse — detta misskännande törde till sl fveriets törsvar. I Orienten var monarken den ende srie man, i Grekland voro alla fria: folksörsamlingens vilja högsta lag. Grekernes sinne för det individuella och det allmänna 1örde till dessas harmoniska enhet i staten, den enskilde var till i det allmänna, dertöre var Kalokagatbia — detta att vara en gol och skön menniska — dei högsta för grekerna, under det honestas edbarhoten) var det högsta för romarae. Derföre var hos grekerna hvarjman helt Ået han var, — och det allmänna hans yttersta mål, — derför blef Sofokles fältherre, dertör stod det på Aischylos graf icke ett ord om hans tragedier, men endast: ,,han kämpade med vid Marathov. Efter en öfversigt af de örbindandeelementerna mellan de grekiska stammarne, Amfiktyonerförbur det, oraklerna och lekarae, skildrades dessa sednares betydelse som det högst? yttrandet af grekernas heliga lifsglädje och förhållande till gudarne, som grekerna skapade i sin egen bild, emedan den skönamenniskan var deras högsta ideal. Cymnastikens betydelse för det grekiska lifvet framhölls här och i samband dermed ungdomlighetens betydelse för ec folk, hvars historia börjar och slutar med ynglingarne Achilles och Alexander, och från Athenarinnansinedstigandei böljorna vid de isthmiska festerna, för att upprepa Afrodites födelse, — hvarigenom