Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 mars 1867, sida 2

motion om upphatvande at 101bUdL movsoÅ gemensamma andaktsöfningar utan prests sedning å tid då allmän gudstjenst hålles, har utskottet heinstillt, stt riksdagen måtte för sin del besluta en författning, hvarigenom, med ändring af Kgl. Förordningen angående särskilda sammankomster för andaktsöfningar d. 26 Oktober 1855, stadgas: Medlemmar af evangeliskt-lutherska kyrkan vare ej förmenadt att sammankomma till gemensamma andaktsöfningar utan vederbörande presterskaps omedelbara ledning; dock må sådan sammankomst å tid, då allmän gudstjenst i församlingen förrätfäs, ej ega rum så nära det ställe, der gudstjrasten hålles, att denna eller ordningen dervid sköres, Vå heller må vid religionsöfning, som ej är att hänföra till enskild husandakt, tillträde vägras församlingens presterskap, medlem af dess kyrkoråd eller den offentliga myndigheten i orien, hvilken sistnämnda, i händelse af inträffad olaglighet eller oordning, eger att sammankomsten upplösa. Uppträder någon, som ej är prest eller enligt kyrkolagen berättigad att offentligen predika, vid dylik sammankomst såsom lirare med andliga föredrag, som anses leda till söndring i kyrkligt hänseende eller förakt för den allmänna gudstjensten eller eljest till undergräfvande af religi nens helgd. ankomme på kyrkorådet att honom förbjuda att i berörda egenskap inom församlingen vidare uppträda. IIsar, som underlåter att ställa sig till efterrättelse kyrkoråds förbud mot utöfvande af lärareverksamhet, böte från och med femtio till och med trehundra riksdaler till tvåskiftes emellan åklagaren och församlingen. Emot utskottets förslag har hr Beckman så till vida reserverat sig, att han ansett sådan sammankomst å tid, då allmän gudstjenst i församlingen förrättas, ej böra ega rum, med mindre aflägsenhet från kyrkan eller annan skälig orsak sådant föranleder. 3:0. Med anledning af Kongl. Maj:ts proposition om, antagande af en lag angående efterbildning af konstverk, har utskottet tillstyrkt, att samma proposition måtte at riksdagen bifallas. Emot beslutet i detta betänkande har herr von Gegerfelt i viss mån reserverat :o. I anledning af två utaf hrr Hessle och Anders Jönsson väckta motioner om ändring af gällande stadganden rörande skyldighet att deltaga i kyrkobyggnad, har utskottet, till följd deraf, att dessa frågor lära hos vederbörande embetsverk vara under beredning till föredragning hos Kongl. Maj:t, och då enligt Kongl. stadgan den 18 Juni 1842 kostnaden för skolhusbyggnad skall, der ej annorlunda öfverenskommes, utgöras efter samma grunder, som följas i fråga om kyrkobyggnad, hemställt, att de uti ifrågavarande ämne framställda förslag icke må till någon vidare åtgärd föranleda. 5:0. Slutligen har utskottet med anledning af hrr Magnus Svenssons, Per Nilssons och Per Erikssons motioner om ändring af gällande stadganden, angående skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll af tingshus och radsfängelse, hemställt, att riksdagen ville hos Kongl. Maj:t anhålla om utarbetandet af förslag till sådana förändrade stadganden angående deltagande i byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse, att dessa åligganden blifva för medlemmarne af tingslagen eftor billiga grunder gemensamma, hvilket förslag torde för en kommande riksdag framläggas. Biskop Beckmans motion om någon utvidgad rätt för andra trosbekännare att kunna blifva använda i statens tjenst innehåller följande förslag till förändrad lydelse af 28 1 mom. regeringsformen: Konungen eger — — — — deras börd. Till domarcembete, till ecklesiastiska embeten eller stjenster, till lärare eller föreståndareplatser vid statens anstalter för lärarebildning, elementarläroverket eller folkskolan, till lärarebeställning theologisk vetenskap, kyrkorätt, filosofi eller historia vid rikets universiteter, äfvensom till andra här icke uppräknade embeten eller tjenster, hvilkas innehafvare genom allmän lag eller särskilda föreskrifter äro förpligtade att egna tillsyn eller värd åt svenska kyrkans, elementarläroverkets elller folkskolans verksamhet, må icke befordras eller utnämnas den, som icke är af den rena evangeliska läran. Till öfriga embeten och tjenster, med det undantag i afseende på statsrådets ledamöter, som i 4 FS af denna grundlag är stadgadt, må bekännare af annan kristen troslära, än den sevangeliska, äfvensom af den mosaiska, kunna befordras och utnämnas. Hvarje departementschef — — — — höra.