Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 mars 1867, sida 2

och ryttmästaren von Möller. Grefre Sparre slog upp sin predikarebok och talade rätt vackert till och med, det måste erkännas, och han anförde såsom bevis på att annandagarne utgjorde ett religiöst behof för folket, bland annat, att då han här om året just kom hem från en utländsk resa han mött kyrkfolk som begifvit kyrkan med andakten tydligen skönjbar il blicken — något som han ej kunnat observera i han nyss besökt. Kam-. marens leda r sågo härvid litet tviflande på hvarandra. Biskop Beckman, 5 har ordet i sin makt, talade till en s an om att presterna ej längre voro specifika väktare i religiösa frågor vid riksdagarne och medgaf att den väckta motionen, vore ti betydelse, ja verkligen Men nalsris ty han an hAndigt att stora kyrke a höllos, emedan de iar nebure påminnelser om storartade Ian ansåg motionärens ena arne missbrukas, vara yttsamma Änträffade med söndagar o men man kunde väl ej derföre borttaga dem. Någon lättnad kunde väl sägas upps å för presterna, men de ville ej denna lättnad, det vore för dem en kär börda att förkunna Guds ord. Gresve II a ville också ha helgdagarne qvar; de gande skulle väcka je. IIan påminte om England, der r börjac t mera öfvergå till katolicismen, den bättre tillfredsställde folkets religiösa behof. Vi borde också behålla alla de da gar vi nu hade, på hvilka folket kunde få höra Guds ord, annars kunde det gå här som i England. (Uedamöterna sågo härvid menande på hvarandra). IIr Nordström talade cirkladt och lärdt som alltid och man skockade sig kring honom; beklagligen är det ej möj-j ligt t att annat än högst ofullständigt höra honom från den plats han innehar. Motionen und i hufvudsak af n tnaut radshöfding Hase olron Ekman trån Vermland, f. d. jastitiekansleren v. Koch, doktor Charles Dickson och baron Adam Raab. Dessa herrar ville att annandagarne skulle na och en Marie Bebådelsedag ler åtminstone borde denna firas på en öndag, ifall man nödvändigt ville ha enna dag qvar, ehuru den är ett minne från katolska tiden. Hr v. Koch visade t grefve Hamilton mycket misstagit sig om han trodde att man i England hrerick till katolicismen derför att denna ättro uppsyllde solkets behof. Ilär i landet torde katolicismen ej göra något frameg; hittills har den ej kunnat fägna sig öfver många proselyter. De som i Engand öfvergått vore blott några s. k. bättre samt nigra prester, icke folket. Hr Dickson gillade motionärens förslag och trodde ej att opinionen var emot förändringen; tal. hade ej af bibeln kunnat finna, att andra dagar i veckan än den sjunde skulle helighållas. Tiden skulle nog mogna för detta förslag, liksom den gjort för så många andra. Baron Raab kände närmare till Skottland, der man var mycket religiöst sinnad af sig, kanske mer åin :orstädes iman inga andra helgdagar än Söndagarne. Dessa herrar yrkade återremiss på det; kottet skulle få tillfälle att yttra sig rå ande asskastandlet af annandagarno sa hii er —22 2 TAR, 2 i men der hade I af ie Bebadelsedag. Vid framställd proposition och då talmannen förklarade att ja-ropen för utskottets afstyrkande varit öfvervägande voterades och utgången känner ni tidningarne, ty den längt sade mig att gå innan utdragna tiden tv resultatet var kändt. i Andra kammaren har i dag sysselsatt: sig med baukoutskottets betänkande rörande bank styrelse och förvaltning och kammar strök den ,klämm, utskottet beh gifva fullmäktige. Diskussionen var särdeles lifvad. Blott delvis kunde jag få höra den. anden valdes i går middag, sammanträde i går afton och ätskiljdes efter att med nej ha besvarat den i grundlagen föreskri frågan. Att vara s. k. opinionsnämndeman är således ett af de obetydligaste förtroenden en riksdagsman kan få. Hårdt skall det sitta åt innan en medlem af Högsta Domstolen förklaras ej ha uppfyllt sitt vigtiga värf, och sannerligen dessa ledamöter af domstolen sSosvo mindre godt än eljest den natt, som föregick opinionsnämndens sammanträde. Det har blifvit en formalitet blott, men en som tager bort en dyrbar tid frår kamrarnes arbeten. Det tager minsann god tid innan alla vallistorna med 30 namn på hvarje I hinna inprotokolleras, och det är ej så mycket att undra på om ,herrarne af bondeståndet under denna långväntan skynda ut att hemta lite frisk luft och för iskningar, såsom de också gjorde i går, tågande två och två i ledet i rätt försvarlig procession till sina gamla bekanta shembå. ggareställen. Ny. RIKSDAGEN.