Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 mars 1867, sida 2

— 800111I VÅIIIIÖDv — 418)JvTML DrullLU preussiska sidan och asgifvit en särskild förklaring till protokollet, i hvilken storhertigen (måg till konungen af Preussen) uttryckligen framhåller, att han icke vill binda sig vid stipulationerna i Stuttgart, utan att han tvertom, så snart någon möjlighet erbjuder sig, ämnar träda i närmaste förbindelse med Preussen. De särskilda sydtyska krigsministrar och militärfullmäktige, som voro närvarande i Stuttgart, hafva vidtagit utnämnandet af en gemensam militärkommission, som emellertid först skall sammanträda den 1 Oktober — således 8 månader efter konferensens slut — för att rådgöra om de nödiga reformernal i krigsväsendet. Staden har deremot oförtöfvadt på egen hand vändt sig till regeringen, för att så snart som möjligt få sin arme organiserad och beväpnad efter preussiskt mönster. ITALIEN. Tidningen ,,Movimento, som utkommer i Genua, innehåller följande förklaring: Den romerska emigrationens centralkomite i Genua protesterar mot den antydan, som kejsar Napoleon i sitt sista throntal gjort, och af hvilket man skulle kunna sluta, det romarnes beslut att befria Rom från det förhatliga påfviska oket och att göra Rom till Italiens hufvudstad endast vore en sträfvan från en demagogisk fraktion. Romarne hafva nu mera än någonsin den pligton att förena sina krafter till ett förbund och i en riktning; de hafva endast ett program, nemligen att i politiskt afseende återgifva Rom till Italien. Franske kejsarens skydd och Septemberkonventionen kunna icke ålägga oss några förpligtelser. Det fremmande väldet har upphört, och Italien har rätitighet att fullkomna sin enhet. Europa skall först då få lugn, när påfvens verldsliga makt och halfmånens välde hafva upphört. 25 Pe VN Ka — — t — —— — — —— — — C — FRANKRIKE. .Siecle yttrar den 24 Februari i afseende på församlingsrätten: , Rättigheten för franska medborgare att i fredliga afsigter och utan vapen församla sig är en af de rättigheter, som på det allraformligaste sätt blifvit erkänd genom principerna från 1789, hvilka principer äro grundvalarne för vår konstitution. Denna rätt har sedan dess med olika resultater beständigt blifvit reklamerad. Huru skulle man i detta ögonblick, så nära årsdagen af sebruarirevolutionen, kunna underlåta, att erinra sig derom, att det just var negationen af församlingsrätten, som åstadi kom konflikten med folket under Ludvig Filips monarki. Visserligen var utsträckningen af valrätten den djupare liggandei, grundorsaken till striden, men den f1ör-J. vägrade församlingsrätten påskyndade den i I kris, som (i morgon ha 19 år sedan dess I förflutit) slutade med den stora och demokratiska segren af den 24 Februari. Ty oaktadt alla de svikna förhoppningarne, var denna seger likväl ädel och ärorik, och för hvarje demokrat skall den 24 Februari alltid vara ett oförgätligt minne. Och vi skulle, efter 19 års förlopp, icke. ännu hafva hunnit till församlingsfriheten? Den 24 Februari — årsdagen af republikens proklamerande — nedlades under natten en mängd kransar af immorteller på julikolonnen. Polisen infann sig om morgonen på bastiljplatsen, för att borttaga dessa på vissa håll illa sedda; gåfvor åt minnet, och förbjöd, att flera sådana fingo ditläggas. På aftonen voro! hundratals tillställningar anordnade för dagens firande. I hvar och en af dessa! deltogo endast 19 personer, ty — somel kändt är — är talet 19 i Frankrike ettel heligt tal, enär polisen der inskrider, om i antalet deltagare uppgår till 20. ( Det förljudes, att flera medlemmar i lagstiftande församlingen inlemnat en gemensam skrifvelse till kejsaren, i hvilken; de protesterat mot förslaget till armens! reorganisation. En ny tidning, som skall ställas under! lhiers ledning. skall hafva namnet if LEuropeen. Grefve I Haussenville, som i sex år blifvit förvägrad tillåtelse att ut-;t gifva den af honom inköpta , Courrier do Paris, är den, som egentligen grundat g den nya tidningen. I Enligt ett meddelande i en korrespon-1 dens från Paris till , Neue freie Presse har kejsar Napoleon, utom de 50,000!s Chassepot-gevär, som mänadtligen skolasö levereras af de franska gevärsfabrikerna, I låtit afsluta ett kontrakt med en engelsk!a firma om en leverans af 500,000 gevär af rn samma konstruktion. Det heter, att de ll engelska fabrikanterna i början icke ville s gå in på vilkoren med afseende på lerereringsterminen, hvilken var fastställd till eun utgången af innevarande år, men att kej-!g saren, för att påskynda arbetet, beviljat 2 sh. mera pr gevär (således 1 million! franc mera för hela leveransen), kmar— — v efter sabrikanterna ingingo på affären. Samma notis finnes i en korrespondens från Paris till ,Augsburger allgem. Zeitung. ENGLAND. Redan länge har fredsdomare-institutionen — såsom den, i synnerhet på landet, handhafves — varit föremål för mycket och rättvist klander. Nu heter det il ,Times derom: ,Inför fredsdomaren i Newton stodo nyligen en sju års gosse och hans nioåriga syster, anklagade att på!! herr Bentericks gods hafva stulit ett stycke å trä. värdt 2 pence. Domen förklarade dem IV — —— q — : — — — ja HH et — 1 n b f — —: —