Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 mars 1867, sida 1

varifrån man, till hälften betäckt, kunde beherrska hela husets framsida samt hälften af gatan. De båda unga damerna voro hvitklädda, egentligen blott i morgonrockar, ty under dessa dagar gjorde man ej någon stor toilett, samt med håret uppfästadt af ett nät, och Adele hade dessutom försett sig och sin väninna med ett par parasoller, hvilka de kunde begagna som ett slags sköldar emot de nedifrån gatan uppslungade äggen. Första anfallet började redan klockan nio på morgonen, då sennor Desterres, med en korg fylld af rosenvattenägg, fattade posto framför huset och öppnade striden, och de unga damerna hade snars från hvar sin sida af balkongen genomdränkt honom så grundligt, som hade han nyss blifvit uppdragen ur sjön. De understöddes dervid nitiskt af en korpulent mulattska, Adeles tjenarinna, hvilken med största ifver framskaffade vattenkärlen och slutligen medförde en vattenfylld, tillsluten kalebass, hvilken skulle användas som en bomb. Pojken, som bar äggkorgen, höll sig nemligen nära balkongen, medan den annars så stele sennor Desterres sprang än hit än dit för att undvika de väl riktade störtskurarne, och Idia afpassade nu ögonblicket samt slungade kalebassen ned midt i äggkorgen, der den anställde en förfärlig förödelse. Förrådet var totalt förstördt, och förföljd af damernas muntra skratt mäste angriparen draga sig tillbaka, sör att skafla sig ny amunition. Rafael hade i början icke ämnat deltaga i leken; men en inre makt drog honom ofrivilligt till den trakt der Lydia bodde för att se om hon deltog deruti.