Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 februari 1867, sida 3

befintlig insänd artikel, under rubrik: Hr Justitierådet A. Alexanderssons skatterättsfordran och derför vunna godtgörelse, anhålles få meddela följande upplysningar: Riksamiralen grefve Gustaf Otto Stenbocks byte med kronan grundas på konung Carl XI:s tillståndsbref den 9 April 1683 samt har blifvit, genom många sednare, äfven under innevarande århundrade, dels af kammarkollegium och dels af K. M:t meddelade. beslut, erkändt och bekräftadt, så väl i dess helhet som hvad serskilt angår arfvingarnes på bytet grundade fordran för bytesbrist. Grefve Stenbocks fordran på skatterätt, celler, med andra ord, på eganderätt till jord af skattenatur har, likasom andra skatterättsfordringar, uppkommit sålunda, att den enskilde till kronan afstått flera eller större jordagods, än han i vederlag iterfått, beräknade och sins emellan jemförda efter den kamerala måttstocken af ordeboksräntorna. Således blef ifrågavarande skatterättsfordran, af tilldömda 117 daler 9 öre 9 penningar silfvermynt, hvilka ziffror utgöra en gammal kameralterm), en fordran, icke på penningar, utan på jord, nemligen så mycket jord, som, mligt jordeboken, räntade årligen 117 d. ) ö. 9 p. smt, efter jordeboksvärde, hvilket jordeboksvärde åter, såsom man vet, notsvarar vissa naturapersedlar och prestationer, de der u gå efter markegångslIS. Den slutliga liqviden har blifvit uppelällen af många orsaker, såsom af de snart sfter bytet påföljande långa krigen och lessas följder, äfvensom at vårt kammarverks invecklade beskaffenhet och tröga ormer, samt icke minst af svårigheten att ippsöka, framställa och till fullständighet egitimera alla de nuvarande, hvar för sig vanligen till obetydliga bråkdelar af forlringsbeloppet inskränkta, arfvingarne, — n svårighet, som väl förminskades genom n uti kongl. kungörelsen d. 16 November 1813 förelagd tioårig preskriptionstid, men om i allt fall, tillföljd af slägternas utmeningar, varit serdeles stor och troligen ddrig kunnat öfvervinnas anno -lunda, än lerigenom, att allas rättigheter ihopsamades, och det helst, såsom nu skett, i en rand. Påtagligt är, att liqviden, fastän senidig, icke bör ske enligt andra grunder, in dem, hvarefter den rätteligen bort ske senast. En afvikelse härifrån, emot forlringsegarens vilja och till hans mehn, vore destomera orättvis och staten ovärlig, som bytesutredningen ej berott af de enskildta, och kronan icke utgifver någon ränta eller afkomst af den jord, som kronan under 180 år varit skyldig, utan nu blott liqviderar kapitalet. Kronan är härgenom den i hög grad vinnande parten; och dertill kommer för kronan ännu en innan fördel, nemligen den, att kronan begagnar sig af en uti gamla författninsar kronan förbehållen rättighet att låta ny skattläggning anställas på de hemman, som kronan i betalning afstår, utan motsvarande ny skattläggning å de tillbytta hemmanen, det vill säga, att kronan väl räknar sig till godo de odlingar, som under nämnde långa tidrymd skett på de vederlag kronan gifver, men icke låter i betraktande komma de förbättringar, som under tiden otvifvelaktigt skett jemväl å andra sidan, i stället att, såsom enklare och kanske äfven mera rättsenligt vore, låta de begge sidornas gamla räntor få ligga till grund för liqviden. I följd af den ensidiga skatteförhöjningen måste det inträffa, att skatterättsfordringen desto förr medtages eller blir otillräcklig, såsom t. ex. händelsen blef, då skatteinförsel var sökt uti det af insändaren i ofvannämnda tidnings-nummer omrörmiälta hemmanet Kjöflinge, hvars ränta at skattläggningsmännen förhöjdes, från 47 daler 12 öre silfvermynt (15 rdr 38 sk. banko), till 205 daler 23 öre silfvermynt (68 rdr 28 sk. banko) i jordeboksvärde. För dessa ärenden, hvilka handläggas och pröfvas efter gällande författningar, är kammarkollegium domstol, likasom häradsrätt eller rådstufvurätt är domstol för andra tvister emellan kronan och enskildte. Deraf följer, att de ifrågavarande målens afgörande icke kan, när fråga endast är om liqviderande med sådan jord, som författningsenligt får dertill användas, tillhöra riksdagen, med mindre man vill å nyo införa den så kallade ,fribetstidens statsskick, under hvilket rikets ständer, jemväl i enskiltas tvister, gjorde sig till högsta instans. Slutligen må tilläggas: att de ifrågavarande målen, som, äfven hvad angår (det utöfver beräkning svaga) hemmanet Jonsnahult, blifvit anhängiggjorda hos kammarkollegium samt, efter remisser till andra offentliga myndigheter, i laga ordning handlagde och pröfvade, således varit behandlade med all den ,,öppenhet, som å möjlig och i rättssaker fordras; att an sökningen om skatterättsinförsel i hem mans Kjöflinge blef redan förlidet år, pi grund af fordringens otillräcklighet, i all återkallad, med en fruktlös uppoffring i min sida af flera hundrade riksdaler fö den mig lagenligt drabbande egomätnings och skattläggningskostnaden; samt att un dertecknad, som under nära fyratio år tid, efter anmodan af bytestagares arfvin gar, medverkat till bytesliqvidationerna afslutande, tror mig känna, att, med un