Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 februari 1867, sida 3

lands observerat. Me —— — Kapten John Ericsson och hans motståndare, Till redaktionen af Aftonbladet skrifver en insändare: Ehuru det är sannolikt att de flesta, som hafva läst den polemik, hvilken i Dagligt Allehanda blifvit förd mot vår frejdade landsman kapten John Iricsson, dervid erfarit en känsla af leda och harm, och att det allmänna ogillandet redan är tändt mot! det sätt, på hvilket den fosterländske mannens deltagande för våra försvarsätgärder blifvit tillbakavisadt, torde det dock icke vara alldeles obefogadt att äfven några ord uttalas till hans försvar. IIade han blifvit angripen endast för den oss välvilligt ! erbjudna pansarkanonbåten, skulle derom icke hafva varit mycket att säga, enär enligt all erfarenhet det brådskande fördömandet sällan uraktlåter att uppträda mot hvarje ny uppfinning, den må vara liten eller stor; men då kapten Ericssons motståndare kommit derhän att föregifva honom icke förstå det ämne han afhandlat — de allmänna grunderna för ett lands försvar — samt till och med anklaga honom för ,,ogrundade och vilseledande uppgifter m. m., och då icke någon häremot uppträdt, så vill åtminstone insändaren, i sin ringa mån, draga ett strå till stacken och med några ord belysa hur striden föres. Klandret mot den nya pansarbåten förtjenar icke, som sagdt är, någon motsägelse, så mycket mindre som den frejdade uppfinnaren tillkännagifvit att arbetet ännu är ofullbordadt. Men striden har vidrört ett vida vigtigare ämne än konstruktionen på en liten kanonbåt, och det är väl härvidlag kapten Ericsson mot sig uppkallat de häftiga anfallen från ett, som det synes, ofördragsamt kotteriintresse. Hans förbrytelse skulle då hafva varit, att han med den sjelftänkande mannens oförbehållsamhet uppmanat oss att egna våra stridskrafter hufvudsakligast åt det rörliga försvaret, samt att han varnat oss för att bygga vår säkerhet på dyrbara sjöfästningar. Han har gjort oss uppmärksamma på huru förhållandena blifvit förändrade genom tillkomsten af de flytande jerntornen, hvilka, framdrifna med ångkraft och förande de gröfsta kanoner, numera erhållit sådan styrka, att inga fästningar kunna hindra dylika flottor framtränga, eller från bombardement skydda städer, så vidt der finnes vatten för flottor att flyta. Vidare har han sagt oss, det engelsmännen nu medgifva att det flytande jerntornet hädanefter spelar hufvudrollen, samt att engelska regeringen i enlighet dermed beslutit skydda sitt land, icke med fasta befästningar, som snärt komma att lemna scenen, utan med tornfartyg så pansarklädda att de icke kunna genomskjutas. Emot dessa Ericssons ord säger oss hans motståndare, att det , finnes knappast en rad, som ke innehåller antingen ett misstag eller en oriktig uvpgift m. m Såsom bevis derpå anföres försvaret af Kronstadt år 1856 (menas väl 1855?) samt nordamerikanska flottans oförmåga under sednaste amerikanska kriget att uppkomma till Charleston ; men visligen nämnes icke att de fiendtliga flottorna utanför Kronstadt voro träfartyg och ej pansarklädda tornfartyg. samt att vid Charleston det egentliga hindret var icke fästningarne utan propellernäten ) och det dubbla pålverket nedslaget tvärs öfver inseglingsrännan. Deremot visade det nordamerikanska kriget, ifall man vill inhemta lärdomar ifrån detsamma, att öfverallt, der farvattnet var rent, stod det icke i fästningarnes makt att hindra tornfartygen framtränga, icke ens att uthärda deras eld t. ex. vid Nen-Orleans, Wicksburg, Mobile och Fort Fisher. Ännu mindre lyckadt är det, att försöka vederlägga kapten Ericssons uppgift det engelsmännen nu medgitva de flytande jerntornen företrädet framför fasta befästningar, medelst att framhålla hvad som yttrats af en engelsk komitå år 1559 d. v. 8. att hvad Ericsson i Januari månad 1867 uppgifver såsom engelsmännens nuvarande åsigt om tornfartygen, skulle kunna vederläggas medelst ett komitöbetänkande afgifvet då tornfartyg icke funnos och då icke någon ens kunde ana hvad de först flera år sednare, eller efter år 1864, hafva blifvit. En sådan kronologisk lapsus är dock mer egnad att väcka löje än harm. Derjemte anföres att mot Ericssons uppgifter England nedlägger sedan flera år tillbaka ofantliga summor för att förse sina marin-etablissementer med starka befästningar., samt att de sanningar som gälla för England äfven äro tillämpliga hos oss. Alltför gerna medgifves detta! Förhållandet är verkligen att engelska genikåren erhållit ofantliga summor jemte arbetskrafter från en betydlig del af landets korrektionister, hvarmed fästningar blifvit byggda; men det är ej mindre sannt att engelska folket sjunger: . To raise these fortresses of enormous price The head of Folly used the hand of Vice ). I korthet må tilläggas att fästningen, likasom det fastkedjade lejonet, har sitt lilla område inom hvilket den är farlig, men derutanför kan man lugnt företaga hvad man behagar, äfven bombardementet af den stad fästningen varit afsedd att skydda. Så är ej förhållandet med det flytande jerntornet, hvilket icke blott kan välja sin position för att afvakta anfallet, utan ock efter omständigheterna möta eller förfölja fienden. Ännu är icke och blir sannolikt icke heller, någon så grof ka non tillverkad eller så tjockt pansar erforderligt att tornfartygen icke skulle kunna dermed förses De motsatta åsigter den spekulativa teorion här emot framställt ha ännu icke blifvit vitsordade a erfarenheten. Det jemförelsevis lilla tornfartyge kan derjemte under strid hålla sig i oafbruten rö relse, då deremot den stillaliggande fästningen äl en mångdubbelt större skottafla, urstånd att be Å fria sig från egen krutrök, hvarföre träffsäkerhe ten från det förra alltid måste blifva vida störr än från den sednare. Om äfven fästningarne er hålla formen af pansarfartygens jerntorn, qvarstå dock alltid det förra förhållandet, att den fiend som lyckats genombryta positionen kan icke a fästningstornet förföljas, hvaremot tornfartyget ä istånd att fortsätta striden hvarhelst den fiendtlig flottan förflyttar sig. Sammanställes det ena me det andra, inses nog att icke är det kapten Erics son som försökt missleda allmänheten.