Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 februari 1867, sida 1

MO Det var Pertena, iklädd en slags fantasidrägt: broderad jacka, gula ridstöflar med messingssporrar, en kalabreserhatt med röd strutsfjäder samt med ett bredt sidenskärp omkring midjan. En mask, som skulle dölja hela hans ansigte, låg bredvid honom på bordet, och nu var han sysselsatt med att kläda och maskera de tre andra karlarne, hvilka ej tycktes förstå sig på en dylik toilett. Han hade just en ganska kraftfullt bygd mulatt under arbete och drog öfver hans hufvud en kapuschong, som dolde hela hans nacke, men nästan förtog honom andan, emedan den slöt tätt intill masken på båda sidor. — Santa Maria, pustade mulatten, — hur skall jag stå ut i solhettan med allt det här på mig; om jag får slag, så vore det inte underligt. — De skola nog afkyla dig när vi komma ut, min hederlige Scipio, skämtade en annan, som profvade en mask; — vänta bara tills du kommer under sennoritas fönster. — Och om de få reda på att vi äro