Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 februari 1867, sida 1

ara hotar och hären mobiliseras, så kunna u 5 klasser beväring inkallas till verklig jenstgöring ooh 2 klasser till depoterna. )essa 7 klasser beräknas utgöra 140,000 nan, hvilka alla skola förses med underyefäl från armöen. Huru ock rekryterinsen ställes, blir det icke gerna möjligt att )å de skrala vilkor som kunna erbjudas å några och tjugotusen dugliga underofficersoch korporalsänmen. Det blir relan ganska svårt att utgallra 13 å 14,000 ådana. Aterstoden, som man väl kan änka sig huru den är beskaffad, skall lock utgöra en stamtrupp, med hvilken yeväringen blandas! Man tänker sig dessa 7 a 8000 utrangerade korporalselever såsom stamtrupp för vår beväringsungdom, som, om värnepligt utan undantag införes kommer att i sina leder hysa så mycken ntelligens och bildning! Det är i sanning ngen lycklig idö! Vidare låt oss tänka oss en mobilisering och hotande krigssara, hvilken dock snart går öfver igen, så att armöen åter måste försättas på fredsfot. Hvad skola vi då göra med de tusentals underofficerare och korporaler sem blifvit tillsatte till följe af krigstillståndet? Det vore hvarken klokt eller rättvist att låta dem återså till sin förra ställning af simpla soldater. Utom de ofantliga kostnader mobiliseringen kostat landet, finge det ytterligare såsom en svit deraf i många år vidkännas dryga utgifter för aflöningar till det ökade befälet. Skulle sedan likafullt armåen uppbringas till sin förra styrka för att hafva stamtrupper i beredskap för en ny krigsfara? Alla dessa inkast låta sig svårligen jäfva. De bevisa mera än tillräckligt att systemet är grundfalskt och till följe deraf motionen oantaglig. Nu vilje vi undersöka hvad det nya systemet skulle kosta oss. Det är klart, att, då det, med ett par undantag, endast är fråga om tillökningar i personal, material och öfningar, anslagen till 4:de hufvudtiteln måste blifva vida betydligare än hvad de nu äro. I vårt penningefattiga land är alltid den financiella sidan af saken den ,, ömma strängen. Det skall derför säkerligen intressera att få en id6 om det plus i armöanslagen vi hafva att göra oss beredda på, i händelse motionen antages. Ökningen i armåbefälet, om den ock hufrudsakligast åvägabringes genom införandet af halfsoldsystemet, kan icke gerna aflöpa med mindre än ett årligt anslag a. 2 rdr 200,000. Längre öfningar för indelta armben i förening med gemenskapens — förstärkning kräfver aldra minst ett årligt tillägg i anslagen af 400,000. Regementsskolorna skolamedföra en alldeles ny utgise uppgående, mycket lågt beräknad till. . oo. ... 5 300,000. Beväringens tillökning genom friköpningens afskassande och införandet af 50 dagars exercis i stället för 30 komma att öka anslaget för beväringens öfningar 0.s. v. med aldraminst — Tillökningen i artilleriet kräfver ett ökadt årligt anslag 2A .... Ö1000,000. umma rdr rmt 2, 500, 000. En årlig tillökning i utgifterna af 2!3 million för ofullkomligt improduktiva ändamäl väger tungt i vågskålen för ett land som Sverge. Det stannar dock säkerligen icke dervid, ty dels äro våra beningar mycket låga, dels kommer här, om någonsin, den gamla satsen när man ssagt a får man säga b att göra sig gälslande. Ändå hafva vi icke i räkningen supptagit den nationalekonomiska förlusten saf cirka 1 million dagsverken som mera än nu bortspillas på ökade öfningar. Dessa siffror vore alltid egnade att ingifva betänkligheter, äfven om motionen för öfrigt skulle vara antaglig. Nu öka de med blytyngd de många skäl som redan anförts mot dess antagande. Annu en anmärkning till och den sista. Man har alltid klagat och klagar ännu, att vår beväring aldrig organiserats, ehuru institutionen är nu öfver ett halft sekel gammal. Dessa rättvisa klagomul afhjelpas icke genom metionens antagande. Vi få lika litet som förut en organisation af vårt nationalförsvar, utan möjligtvis på papperet. Då det första årets öfningar för beväringen åtgå till rekrytbildningen, så är det blott ckt år af sju, som beväringen kan öfras tillsammans med stammen. Uppgöres äfven en plan på papperet huru beväringen skall fördelas på de elbefintliga bataljonerna, och föreskrifves I vidare aldrig så noga huru de nya batalr jonerna skola sormeras — ty kostnaderna n förbjuda att i en sådan organisation som g här i fråga under fred hafva befälskadrer Å färdiga för alla bataljonerna i en armå af pnära 40,000 man stam och 100,000 man eberäring, depoterna oberäknade — så m ääterstår alltid vid en mobilisering att göra colhela organisationsarbetet från början. Det blefve sannerligen icke ett lätt arbete. ta Alla dessa kaotiska massor — utrangesa rade korporalselever, beväringsrekryter för kt det löpande året, sådana från det föreon gående året, vidare beväringsmanskap som as På öfver 1, 2 och 3 år ej deltagit i nåk-gra öfningar —— skulle, för att tala i mi— L2. — tan ARK 600,00 0. 2