Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 februari 1867, sida 1

Sve) Sålm FKundback, Dav. Vv. OCmulzenheim, Pehr Eriksson från Gefleborgs jän och Erik Andersson från Elfsborgs än. En tredje lista, som upptog kapiten Mannerskantz namn, lärer hafva mellankommit, och det lärer väl hafva varit denna omständighet, som bragte seger åt den protektionistiska listan. Denna seger betyder i alla fall icke mycket, enär hr Hessles motion icke lärer gifva någon anledning till behandling af tullsatserna. I första kammaren segrade den liberala listan, och får man alltså i detta utskott ett uttryck af den meningsskiljaktighet, som länge gjort sig gällande i det offentliga, rörande Sverges ekonomiska tillstånd. De herrar, som haft mycket att orda om det 8. k. ,Gripenstedtska systemet, få nu tillfälle att framlägga sina planer till Sverges lyckliggörande, hvartill man bör! önska dem all framgång. Härefter börjades fördragningen af åtskilliga bordlagda betänkanden, hvaribland bevillningsutskottets, rörande kurhusafgiftens fastställande ,tillsvidare, framkallade en temligen liflig debatt, deri bland andra chefen för kongl. ecklesiastikdepartementet statsrådet Carlson deltog. Utskottets betänkande, som tillstyrkte bifall till regeringens proposition i ämnet, blef af kammaren bifallet. Efter det ytterligare ett par betänkanden af mindre betydenhet blifvit bifallna, förekom lagutskottets betänkande n:o 35, i anledning af K. M:ts proposition om förändrad lydelse af 10 8 i kongl. kungörelsen den 13 Nov. 1860 angående den allmänna beväringen. Detta utlåtamde, som härjemte bifegas, var knappt af talmannen föredraget, förrän den ene talaren efter den andre begärde ordet. — Regeringen hade, såsom redan är nämndt, önskat en förändring af orden ,, under krig eller när eljest Vi pröfve rikets försvar det påkullal, till ,,under krig eller eljest, när Vi finne omtanken för rikets säkerhet det påkalla— Debatten öppnades af frih:e Liljonerantz, som afstyrkte bifall till den föreslagna och af utskottet tillstyrkta förändringen, hvarefter statsrådet grefve v. Platen sökte häfva de betänkligheter, som kunde förefinnas mot den åt regeringen lemnade större frihet att disponera öfver beväringen. — Mot förslaget talade i öfrigt hrr Jonas Andersson, Siljeström, Ahlgren, Aug. Andersson, Hedengren, O. B. Olsson, Medin, Svensön, Erik Ersson, Hedlund, Bjerkander, m. fl., hvaremot för detsamma talade hrr statsrådet Ehrenheim, Bovin, Ribbing, Ridderstad, Renström och frih:e Ahlströmer. — Hr Björck talade å ena sidan för saken, men å den andra emot densamma, och tycktes betrakta den rättighet regeringen redan egde vara lika omfattande som hvad man nu begärt. Vid anstäld votering afslogs utskottets utlåtande med 116 röster mot 36, hvadan den kongl. propositionen i ämnet för denna gång förfallit. Denna utgång kunde redan för några dagar sedan förutses, men näppeligen hade man anat, att representanterna af allmogen skulle taga saken så häftigt som här skedde. Dock bör man ingalunda deraf draga någon för regeringen menlig slutsats, enär man säkert gerna velat åt denna regering lemna en makt, som man ej ville lemna i händerna på hvilken regering som helst. Att utgången af voteringen skulle göra ett oangenämt intryck på de närvarande ledamöterna af konseljen, ligger väl i sakens natur; men vid närmare besinning lärer man väl dock medgifva, att den rättighet, som här äskades, kunde lätteligen leda till missbruk, hvilka borde af representantförsamlingen förutses och motverkas. Samma betänkande har i dag blifrit af första kammaren bifallet utan diskussion. Etter det åtskilliga betänkanden i öfrigt blifvit till nästa plenum bordlagda, åtskiljdes andra kammaren något efter klockan 3 o0. m.