hr C. A. Th. Björkman, om de nyare grundei för indelning till skogshushållning, som blifvit tillämpade vid anordningen af ärshyggena å akademiens skog vid experimentalfältet, hvarigenom återväxten samt beståndet för framtiden säkrare betryggats; samt af professor Arrhenius, om exporten af gödboskap sistl. år från Sverge, jemförd med samma export från Danmark. (Se nedanför). Med anledning af denna fråga, uppstod en diskussion, uti hvilken advokatfiskal C. Rydqvist, intendenten Dannfelt, professor Arrhenius och landshöfdingen von Troil deltogo. — Om kreatursexporten från Sverge 1866. Vid landtbruksakademiens sammankomst i Måndags afton meddelade akademiens sekreterare, professor Arrhenius, en tablå öfver exporten af slagtdjur från Sverge sistlidet år, jemförd med samma export från Danmark under samma år. Exporten från Sverge hade varit vida betydligare, än man kunnat förmoda. ILxporten från Skåne hade hufvudsakligast och med största fördel skett till Danmark, derifrån uppköpare infunnit sig vid de turvis inom skånska städerna hvarje Onsdag anordnade kreatursmarknaderna. Uti Danmark hade den från Skåne uppköpta boskapen ställts på ytterligare gödning, särdeles vid brännerifabrikerna, som der få drifvas hela året om. Exporten från Göteborg direkt på England hade visat sig mindre fördelaktig för Skåne, till följd af den långa transporten till Göteborg, omkostnaderna derstädes m. m. Från andra delar af landet hade den direkta exporten varit mer eller mindre lönande efter djurens beskaffenhet. För åtskilliga, som afsändt väl gödda djur, hade rörelsen varit mycket lönande, för andra, som skickat underhaltiga djur. hade deremot affären varit ingalunda gynsam. Hr Arrhenius lofvade att vid ett annat tillfälle återkomma till denna fråga, sedan en öfversigt af afräkningarna öfver försäljningarna genom exportkonduktören blifvit för akademien tillgänglig, och betonade skarpt vigten af att för framtiden hvar och en, som med fördel vill deltaga uti den nu inledda direkta exporten på England, må tillse och ihägkomma, att endast fullgoda djur lemna vid försäljningen nöjaktig behållning, hvaremot magra eller ej fullt gödda djur aldrig kunna med fördel på engelska marknaden afsättas, helst som omkostnaderna i frakt m. m. alltid nia desamma för de sednare djuren som för de rra. L ta ned