Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 februari 1867, sida 2

hatt något emot att bilalla torslaget, om någon utsigt förefunnes att få det sanktioneradt, men regeringen hade kommit i en sådan ställning, att hon icke kunde antaga det, och då borde ej riksdagen fasthålla sin mening. Förslaget bifölls. Aftonplena. Första kammaren. Sedan kammaren, i öfverensstämmelse med de under Lördagens förmiddagssammanträde fattade beslut, till lagutskottet återförvisat åtskilliga från nämnda utskott återlemnade motioner om ändringar i kommunallagstiftningen, föredrogs och godkändes meranämnda utskotts utlåtande M 32, deruti utskottet, efter granskning af justitie-ombudsmannens embetsförvaltntng, förklarar sig hafva funnit, det nämnda embetsman fortfarande genom nit, oväld och skicklighet motsvarat riksdagens förtroende. Äfven godkändes samma utskotts utlåtanden N:is 33 och 34, med hemställan, att väckta motioner, dels om upphäfvande af 40 8 i 1669 års förmyndareordning, dels ock om ett tilläg till K. Förordningen om tillsyn å förmyndares förvaltning af omyndigs egendom, icke måtte till någen riksdagens åtgärd föranleda. Uti utlätandet JE 6 hade tillfälliga utskottet afstyrkt bifall till ett af hr Hasselrot framstäldt förslag om införande i folkundervisningsstadgan af bestämda föreskrifter rörande antalet af skolor inom hvarje distrikt samt om skolungdomens öfvande i gymnastik, exercis och trädgårdsodling m. m. Denna utskottets hemställan godkändes på yrkande af grefve A. K. Wachtmeister, frih. Sprengtporten samt statsrådet Carlsson, hvilken sednare erkände motionens goda syfte, men ansåg några föreskrifter i detta afseende icke böra i lagstiftningen inrymmas. Talaren trodde, att man borde öfverlemna åt kommunerna sjelfva att vidtaga de åtgärder, som kunde anses fördelaktigt inverka på det uppväxande slägtets uppfostran och utbildning. Äfven vore af vigt att tillse, det erforderligt antal lämpliga lärare funnes att tillgå, innan några stadganden i det föreslagna syftet beslötes. En af frih. A. C. Raab väckt motion om utgifvande af en riksdagstidning hade tillfälliga utskottet uti utlåtande Å 8 funnit sig så till vida böra biträda, att utskottet föreslagit utgifvande, så fort ske kunde, från trycket af ett sammandrag utaf riksdagens förhandlingar. Hr Fröman trodde ej, att några särdeles gynnsamma resultater vore att förvänta af detta sammandrag, då det vore svårt att på samma gång vinna erforderlig skyndsamhet och tillförlitlighet uti referaterna. Talaren trodde dessutom det blifva svårt att, i afseende på sammandragens skyndsamma utgifvande, täfla med de allmänna tidningarna. Vid det förhållande, att diskussionsprotokoll fortfarande ansåges behöfligt, förordade talaren för sin del såsom mera lämpligt, att större skyndsamhet iakttoges vid protokollsjustering och tryckning, hvarigenom de förr kunde komma till allmänhetens kännedom. Frih. A. C. Raab trodde det ej blifva svårt att i hastighet täfla med tidningarna, då, enligt förslaget, man för sammandragens upprättande hade att räkna på en personal, bestående af 1 redaktör och 10 notarier, hvilka kunde aflösa hvarandra. Tidningarna deremot begagnade i allmänhet en referent, hvars uppmärksamhet och uppfattningsförmåga under en längre session ovilkorligen måste tröttas och förslöas. Sedan ytterligare frih. Cederström talat emot samt grefve Henning Hamilton förordat utskottets förslag, blef detsamma af kammaren godtkändt efter votering, som utföll med 29 röster mot 27. Kammaren slutade med att, på sätt bevillningsutskottet föreslagit, bestämma, det kurhusafgiften må för år 1868 och framdeles, intilldess annorlunda kan varda förordnadt, utgå på sätt och till de belopp, som för detta och föregående år blifvit bestämda. Andra kammaren. Vid eftermiddagens sammanträde fortsattes behandlingen af lagutskottots utlåtande, A 4, med återlemnande af motion angående upphäfvande af 1 kap. 5 5F i gällande skiftesstadga; utlätandet ogillades och motionen hänvisades på hr Lemehens yrkande till utskottet. Vid fråga om Jå 5, med återlemnande af motion om kontrollstämpling a4 virke, ansåg hr Björck denna fråga, såsom afseende en inskränkning i egarens fria dispositionsrätt öfver sina skogar, vara af civillags natur och derföre böra visas tillbaka till lagutskottet. För bifall åter till utskottets åtgärd uppträdde hrr Lemchen, Bovin, Bergström och Murn, emedan motionen rörde en helt och hållet lokal hushållningsfråga. Detta utlåtande bifölls. Den i Aj 6 återlemnade motionen om kronobrefbäringsskyldighetens ordnande hänvisades till kammarens tillfälliga utskott MÅ 2. ÅN 7, äfven med återlemnande af en motion om ändring i skyldigheten att bygga boställen åt extra provincialläkare, bifölls, dock först efter votering, dervid ett af hr Björck framstäldt yrkande, att denna fråga, såsom afseende ett kontrakt mellan kommunen och provincialläkaren, borde af lagutskottet behandlas, understöddes med 71 röster mot 82, som voro för bifall, och hänvisades till tillfälligt utskott. Vid föredragning af utskottets utlåtande Å 8, hvari återlemnas en motion om ändring i K. Förordningen om kommnnalstyrelse å landet, uppstod jemväl en längre. diskussion, dervid den meningen gjorde sig gällande att motionen skulle tillbakavisas till lagutskottet, hufvudsakligen på grund deraf, att 57 5 R.-F. stadgar att kommunallag skall stiftas af konung och riksdag gemensamt, äfrensom att dessa frågor rörde begge kamrarna och således ej kunde behandlas af ett tillfälligt utskott. Hrr Ribbing, Rosenberg, Jon: Andersson; Kinmansson, Ivarsson, m. fl. yttrade sig i denna syftning. Hr Lindström fann uti grundlagen icke häzra föreskrifter, som hindrade att ärenden kunde ill flera olika af de ständiga utskotten hänvisas, och att der ej heller angåfves ovilkorligt till hvilket af dem de skulle remitteras. Tal. ansåg likväl, att nu förevarande fråga kunde mycket väl —— — mA -————