Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 februari 1867, sida 2

hvilket han mottog deputationen, och man hoppas att Garibaldi skall mottaga inbjudningen. Den päfliga regeringen har, enligt den franska , Moniteur, piträdt den myntkonrention, som den 23 Dec. 1565 ingicks mellan Frankrike, Italien, Belgien och Schweiz. FRANKRIKE. Den komitö, som haft i uppdrag att utarbeta ett lagförslag om församlingsrätten, har slutat sitt arbete, och förslaget kommer att diskuteras i nästa ministerråd. in korrespondent till Kölnische Zeitung er sig ha fått taga kännedom om detima och meddelar derom följande. Det bestär af tre kapitel. Det första tillåter sammankomster för att öfverlägga om icke politiska och icke religiösa ämnen, hvilka licke röra uppbärande o. s. v. af redan sfastställda skatter. Andra kapitlet handlar om valsannnankomster i afseende å I valen till lagstiftande kåren. Sådana sammankomster, hvilka i intet fall få hållas under bar himmel, äro såsom förut förPjudna för valen till städernas kommunalmyndigheter, till generalråden o. s. v. Det tredje kapitlet meddelar slutligen allmiänna föreskrifter, de lagliga formaliteter, som skola iakttagas, samt straffbestämmelserna. För de i första kapitlet omsnämnda sammankomsterna skall anmälan sgöras hos myndigheterna, tre dagar innan de hållas. Tillståndsansökningen skall vara undertecknad af tio medborgare och inlemnas i Paris till polispresekterna, i landsorten till underprefekterna, hvilka besluta om tillätelsen. Om tillåtelse vägras eller om ansökningen förnyas, står det i förra fallet de sökande, i sednare fallet ofvannämnde tjenstemän öppet att vända sig till ministeren. För de politiska sammankomster, som enligt kapitlet 2 ha afsesdla å val till lagstiftande kåren, gälla samma föreskrifter. Valsammankomsterna kunna hållas från den dag, då inkallelsedekretet meddelas i Monitören, men måste npphöra fem dagar före omröstningens början, så att de tillåtas i stället för under de bekanta 20 endast 15 dagar och äfven med dessa 15 dagar är det icke så alldeles helt; ty en genast efter dekretets offentliggörande anmäld valsammankomst får icke hållas förr än tre dagar efter valkollegiernas inkallande. För öfrigt stadgas, att en af myndigheterna beordrad agent skall bevista och öfvervaka hvarje sammankomst. ENGLAND. i, Times af den 13 dennes innehåller de särskilda resolutionerna i reformfrågan, som Disracli, på regeringens vägnar, förelagt underhuset den 11 dennes. I den första föreslås, att antalet af valmän i grefskaperna och af valdistrikten i England och Wales skulle förökas. N:o 2 bestämmer, att denna tillökning skall vinnas genom nedsättande af census på jordegendomarne samt modifikationer i andra vilkor för valrätten. N:o 3 uttrycker önskligheten af, att arbetsklassen erhåller en mera direkt representation, men framhåller tillika, att det är emot den engelska konstitutionen att åt någon klass eller något intresse lemna öfverväldet öfver det öfriga samhället. N:o 6 uttalar sig för en revision af fördelningen utaf parlamentssätena. I n:o 7 förklaras, att ingen valkrets, som nu är representerad i parlamentet, bör helt och hållet förlora sin representationsrätt. De öfriga resolutionerna angå förhällningsreglor mot mutor vid valen, bestämmelser för omröstningssättet och, slutligen, förslag till en adress till drottningen, i hvilken skulle begäras, att en komitö måtte nedsättas för utarbetande af ett förslag till de nya valdistrikternas indelning och begränsning. Man ser af , Times berättelse om underhusets ovanligt talrika och lifliga session den 11 dennes, att Disraeli genast i början förklarade, det regeringen ,icke längre betraktade reformfrågan som en sak, på hvilken ett kabinetts öde borde. vara beroendo. Denna förklaring blef mottagen med. något löje trån oppositionens sida, hvilken för öfrigt följde Disraelis föredrag med mycken uppmärksamhet. Den ende talaren efter Disraeli var Gladstone, som icke principielt uttalade sig mot de af skattkammarkanslern framställda principerna, men anmärkte, att valreformen icke ytterligare borde fördröjas. Om de sista feniska oroligheterna erfar man, att en stor mängd — cirka 1,400 — irländare, i dag åtta dagar sedan på aftonen, begåfvo sig till staden Chester på åtskilliga bantåg. Det var uppenbarligen deras afsigt att bemäktiga sig de vapen, som funnos på slottet derstädes. I staden rådde emellertid stor förskräckelse; alla butiker stängdes och kommunalbestyrelsen var samlad under hela natten. En infanteribataljon ditsändes från London samsma afton, och en stor del af de irländska arbetarne begåfvo sig till Warvington och andra städer. Äfven i Liverpool fruktade man oroligheter. TURKIET. Från Konstantinopel berättas, att, vice konungen af Egypten hos sultanen begärt fyra medgifvanden, nemligen: att få antaga titel utaf kalif af Egypten; att få pregla mynt, försedt med vice komungens porträtt; att få föröka armåen till 100,000 man, samt att erhålla rättighat att utnämna officerare i de högsta graclerna. AMERIKA. H !