Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 februari 1867, sida 2

OSTERRIKL. Af åtskilliga meddelanden från Wien vill det synas som hade Beust stött på betydliga svårigheter för bildandet af den nya österrikiska ministeren, enär han icke vill ingå på det tyska författningspartiets öfverdrifna fordringar. Som Bersts egentliga plan nämnes Återupptagandet af det i Oktober 1549 på riksdagen i Kremsier (Mähren) antagna författningsförslaget, som der omsider erhöll både tyskarnes och slavernas samtycke. Att tyskarne nu icke äro belåtna härmed, kan lätt förstås, då det i Kremsier antagna förslaget är baseradt på det fullkomligaste nationella lika-berättigande. Men just detta lika-berättigande förklarar , Neue freie Presse nu för ,,Getiihlsduselei. Från Wien skrifves att, med anledning häraf, den nya österrikiska sministeren icke skall blifva definitivt utnämnd förr än efter riksdagens öppnande, på det regeringen skall kunna blifva ,i stånd att känna de olika partikombinationerna och bilda ett kabinett, som har en majoritet i församlingen att stödja sig vid. I den böhmiska pressen råder mycken förbittring med anledning af underrättelserna från Wien. Dessutom påstå de czekiska tidningarnesig från pålitlig källa hafva sått upplysning om vissa hemliga transaktioner mellan konungen af Preussen och konung Johan af Sachsen, hvilka skulle gå ut på att göra den sistnämnde till konung af Böhmen och Mähren, mot det att han afstod Sachsen till Preussen(). Öfverensstämmande underrättelser från Wien och Pesth meddela att den ungerska ministeren den 14 dennes blifvit officielt utnämnd. Med anledning af denna vigtiga händelse skulle Pesth och Ofen på ett lysande sätt illumineras. Ministerlistan är densamma som förut meddelats, endast att baron Festities blir ungersk minister vid det kejserliga hofvet samt att grefve Andrassy, utom presidentskapet i konseljen, äfven öfvertager krigsportföljen. ITALIEN. Af de sednaste underrättelserna från Florens finner man att det icke direkt varit frågan om kyrkogodsen, som föranledt den närvarande ministerkrisen. D. 11 d:s interpellerades nemligen Ricasoli i deputerade-kammaren angående ett förbud, som regeringen utfärdat mot hållandet af flera tilltänkta möten i Venetien, vid hvilka man hade ämnat diskutera frågan om kyrkogodsen. Ricasoli försökte försvara regeringens åtgärder genom framhållandet af olämpligheten att, under förhanden vavarande omständigheter, på dylika sammankomster förhandla denna fråga. Kammaren fann sig emellertid icke tillfredsställd med ministerpresidentens skäl, utan påyrkade fasthållandet af den uti italienska konstitutionen medgifna församlingsriheten; och slutligen antogs — som vi u ett telegram sett — med 136 röster mot 104 en af Mancini föreslagen motiverad lagordning, hvarunder kammaren uttalade ig mot det afregeringen utfärdade förbulet. Men om äfven icke frågan om kyrkosodsen nu varit den egentliga orsasen till krisen, torde likväl det parla-J.