Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 februari 1867, sida 2

sterna för de liberala kandidaterna, men valen hafva otvifvelaktigt äfven här utfallit i oppositionell riktning. Valens totalresultat torde således i de äldre preussiska territorierna vara till fördel för det. liberala partiet, och regeringen kan icke göra räkning på någon konservativ majoritet. Angående valen i de annekterade linderna eller de nypreussiska provinserna: (som välja 43 deputerade), är det svårare: att fälla ett bestämdt omdöme. Man kan! dock antaga att resultatet af valen i IIannover, Elbehertigdömena och Frankfurt! äro bestämdt partikularistiska (antipreussiska), under det i Kur-Hessen och Nas-; sau det liberalt-nationella partiet (som står på samma ståndpunkt som den preussiska oppositionen) synes hafva öfvervigten. Det är emellertid antagligt att partikularisternas antal i de nya provinserna skall blifva större än de preussiskt sinnade deputerades. Hvad slutligen de allierade nordtyska länderna (Sachsen, Mecklenburg, Oldenburg och de 17 andra! småstaterna) angår, hvilka tillsammans välja 60 deputerade, så är det äfven san nolikhet för, att det partikularistiska elementet der skall fi öfvervigten, enär konungariket Sachsen skall lemna en stark antipreussisk kontingent, som ytterligare! skall förökas af det aristokratiska partiet i Mecklenburg, frihandelspartiet i IIamburg o. s. v. Endast i Braunschweig, Oldenburg och de thäringska hertigdömena har den preussiska liberala oppositionen gjort räkning på att få några af sina politiska bundsförvandter valda. Efter ett öfverslag, som en af de liherala tidningarne i Tyskland gjort, skulle det nordtyska parlamentet således komma att räkna c:a 60 å S0 medlemmar af re geringspartiet, c:a 140 å 150 medlemmar: af den liberala oppositionen och c:a 60 Å 70 partikularister från de annekterade: provinserna och Posen. -Nationalaeitung förmenar att regeringen till följe häraf! icke skall hafva annat val, än att göra väsendtliga eftergifter för det liberala partiet, för att vinna dess bistånd i striden mot partikularisterna, hvilka sistnämnda: eljest kunna blifva mycket farliga. Man kan äfven tänka sig andra eventualiteter, t. ex. att regeringen upplöser ett parlament, som visar sig alltför svårt att styra. Det har nog således goda 1 för sig, då den officiöse ,, Alt. Mercur bemärker: Från Berlin erfara vi från tillförlitlig källa, att de allierade regeringarne samtyckt till det af Preussen förelagda författningsförslaget till nordtyska förbundet, och detta samtycke har skett utan några förbehåll. Dessa regeringar förblifva således bundna vid denna öfverenskommelse, till och med om man icke skulle komma till någon enighet angående parlamentet. Nordtysklands enhet i alla militära och diplomatiska förhållanden måste således betrakias som fullt afgjord, och det skulle nu vara parlamentets uppgift att sörja för att äfven parlamentarisk enhet måtte uppnås. Det synes bekräfta sig att de preussiska trupperna skola utrymma konungariket Sachsen; likväl lärer detta först skola ske sedan det nordtyska parlamentet i förening med preussiska regeringen definitift antagit förbundsförfattningen, som tilllika skall ordna Sachsens militära förhållanden. j ÖSTERRIKE. Af åtskilliga meddelanden från Wien vill det synas som hade Beust stött på betydliga svårigheter för bildandet af den nya österrikiska ministeren, enär han icke vill ingå på det tyska författningspartiets öfverdrifna fordringar. Som Bersts egentliga plan nämnes återupptagandet af det i Oktober 15149 på riksdagen i Kremsier (Mähren) antagna författningsförslaget, som der omsider erhöll både tyskarnes och slavernas samtycke. Att tyskarne nu icke :; AIAIHAA 2