lade för det de den 26 sistl. Januari å en vind i huset N:o 14 vid Östra Larmgatan tillgripit 1 svart doffelkappa, 1 gredelin ylleschal och 1 klädningslif tillhöriga pigan Mina Olsson samt 1 grå ylleschal från drän ren E. Johansson. Häröfver börda påstod Wester att han bloit varit behjelplig vid utbjudandet till salu af effekterna; om sjelfva stölden visste han icke något. Han hade ej heber misstär kt Nilsson för att på oärligt sätt åtkommit dem, utan trott dennes uppgift att de tillhörde h: 1s syster. Nilsson åter ville ej erkänna att hafva stulit sakerna, uton uppgaf att han hittat dem i Trädgårdsföreningen, der troligen något fruntimmer tappat dem, ehura han ej Lande redogöra närmare för stället hvar de legat, och ej heller för den kostym det fruntimmer sedermera varit klädd uti, hvilken tappat icke allenast kappa och schal, u:an äfven klädningslifvet. För infordrande af pyestbevis uppsköts målet till den 21 dennes. FÅ av (Från Stockholm.) Modermord. I Dagens Nyheter för d. 14 dennes läses: Fa ormakaregesäll vid namn Edvard Bergstrand är höktad och vnder ransakning vid Leksands, Ås och Bjursås ting: ags häradsrätt i Dalarne för mord medelst arteräkförgiftning å sin moder, ogifta Klara Bergstrand. i lifstiden boende å en henne tillhörig gård uti Öfvermo i Lekgands socken. Den mördade hade aflidit Tisdagen den 7 Augusti sistlidet år, såsom det då förmodades af kolera, och blifvit ordentlig. begrafven; men kort derpå spridde sig det rykte i orten, att hon blifvit förgifven. h msstankarne föllo genast på hennes osva nämnue oäkta son, hvi:ken, efter att å flere år, derunder han dels bolt här i Stock holm, dels varit omkring i landsorterna, icke ha ett haft någon gemenskap med modren, emed spändt förhållande ständigt rådt dem emellan före dödsfallet hemkommit till her ve. Ryktet sar ade sig, då liket, som blifvit upptaget ur gir graf, obducerades. Spaningar et:er den förmodade brottslingen anställdes, men först i December månad blef han gripen. Vid med honom å landskansliet i Falun håret förbör, har han förnekat sig vara den skyldige, påstående att modren, som han sett inneha arsenik till flugors och råttors dödande, sjelf af ovarsamhet kommit att förtära deraf; och han till och med insinuerade att hon haft för afsige att förgifva honom, enär han under sin hemmavaro sjelf varit plågad af starka kräkningar. En qvinna, vid namn Anna Greta Bäckström, den han i somras gjort bekant-kap med i Falun och med hvilken han ernat gifta sig, har dock afgifvit sådant vittnesmål emot honom, att in kan anses vara saker till det ohyggt; och åtskilliga personer här i Stocksom på begäran af konungens befallningsade i Stora Kopparbergs län i går blifvit uti amaren upplysningsvis hörda, ha i sina beer angående hans yttranden om modren såil före som efter hans resa till Dalarne gifvit yrka deråt. Så bar Anna Greta Bäckström ingat att Bergstrand under deras vistelse i Öfver0, sedan hans moder var blifven död, varit mycket mörkrädd, äfvensom att han en gång, då han kommit i osämja med Bäckström, visat henne en flaska med pybveriserad arsenik och sagt henne att en täsked deraf kunde ta lifvet af en menniska; och de i går här athörda personerna berättade att Bergstrand, som varit mycket sniken, sagt att han efter modren skulle få ärfva betydligt, men att hon vore så ,seglifvad, att han trodde det hon aldrig skulle dö; en fru vid Högbergsgaten, hos hvilken Bergstrand tidtals bott, upplyste att han, innan han reste till modren, ville, under pretext att bese expositionen, ha henne hit upp, men att hon dertill nelat. Bergstrand är 36 år gammal och har varit härstädes gift med en krogföreständerska på Djurgården, men från hvilken han blifvit skild. Behållningen efter hans moder utgjorde i bouppteckningsvärde 7,000 rdr. br