Blombergs hus vid stora Salutorget håll öppen alla helgfria Lördagar från kl. 8— f. m. och 4—6 e. m. samt öfrige helgfr dagar från PF. 10—1 och 1—6. Göteborgs stads Folvibliocek hålles öp et al helgfria dagar srån kl. 12—2 cch ån 4 9 e. m. Tidkulan på Ravigationeskolan upps ger 5 mi före 1 och faller kl. 1 p. d. . Muscum hålles öppet från kl. 10 f. m. till k 3 e. m. — Läsrummet hålles öppet frå kl. 10 f. m. till 1210 e. m. IP oi bibliotek hålles öppet från kl. 12—1 mid dagen. — Stockholm. IIelsotillslåndet i hufrutlstaden. Sed naste läkarerapporter för veckan mellar den 2 och 9 dennes upplysa, att sjuklig heten i Stockholm fortfarande är betydlig — Hr Jackson Hames har förärat kgl teaterdirektionen modellen till de af honom konstruerade salongsskridskor, på hvilka han plägar gå på teatertiljorna Han lärer aldrig förr utlemnat modellen till denna konstruktion. — Medaljer och gratifikationer. Klockaren, organisten och folkskolläraren i Ö. Ljungby församling af Lunds stift. S. P. Rosenberg, har för ådagalagd utmärkt duglighet och städse visadt nit för folkundervisningen erhållit medaljen i guld af 8:de storleken med inskrift: För medborgerlig förtjenst, att bäras å bröstet. Folkskolläraren C. Andersson och folkskollärarinnan Anna Aselt. den förre i Wittsjö, den sednare i Önnestads församling af nämnde stift, hvilka ynder en lång följd af år fullgjort sina åligganden på ett berömligt sätt, hafva erhållit en gratifkation af 75 rdr hvardera. — Sammanbindningsbanan. Den 12 dennes började lokomotiver passera öfver gatorna i Clara församling för verkställande af grustransporter till Clara sjö, hvilka nu oafbratet komma att pågå enligt tidtabell, till en början tre tåg pr dag; längre fram, då dagarna bli längre, kommer tågens antal att ökas till fem. — Sedan spår blifvit utlagda 1örbi Riddarholmsbron, komma betydliga stentransporter att verkställas från stenbrotten ofvanför Carlberg till södra ändan af tunneln på den provisoriska bron öfver Mälaren. — Förteckning öfver Srerges lastageplatser är titeln på ett af t. f. lotsåldermannen i Stockholm H. Byström utgifvet och i dessa dagar i bokhandeln utkommet arbete, hvilket med skäl kan sägas afhjelpa ett länge kändt behof. För såväl skeppsredare som befraktare och skeppsförare m. fl. har det nemligen hittills ganska ofta varit förenadt med stundom oöfvervinnerJiga svårigheter attvid fraktslutningaro. s. v. erhälla tillförlitliga upplysningar om djupen m.m. vid många af vårt lands lastningsplatser, och i betraktande af det högst betydliga antal inoch utländska, isynnerhet norska fartyg, som årligen besöka mänga af just de lastageplatser, om hvars beskafsenhet man hittills i allmänhet saknat noggrannare kännedom, torde detta förtjenstfulla arbete säkerligen ha att påräkna en välförtjent uppmärksamhet och afsättning. Priset är endast 1 rdr rmt. (A.-B) I — Pår landsmaninna pianospelerskan fru Sara Heinze, född Magnus, berättar A. B., lät den 19 sistl. Januari höra sig på en konsert, som violinisten J. Lauterbach gaf i Dresden. En recensent fäller i Ne:0 Allg. Zeitschrift för Theater und Musik följande lofordande omdöme om konstnärinnan: —,,Jemte konsertgifvaren sjorde vi bekantskap med en konstnärinna, fru Sara Heinze (redan före sitt giftermål bekant såsom fröken Magnus), på hvilken vi, till iöljd af det goda 1ykte som gått öre henne, voro mycket nyfikna. Vi må illstå, att redan det val af stycken, som sämnda dam gjort för sina föredrag, väckte ärt synnerliga intresse för henne, ty då i genomläste programmet, insågo vi, att nan här icke hade att göra blott och bart ned en virtuos, utan med en verklig konstärinna. Hvad som följde bekräftade att : icko hade bedragit oss. Fru Heinze är ped ett ord en alldeles förträfflig konstärinna med utmärkta egenskaper, som sestå, hvad det tekniska angår, i en abolut klarbet och renhet samt fyllighet och ångbarhet i tonen, och hvad deremot anan beträffar, i en utprägladt fin smak ch riktig uppfattving. Hennes prestatioer, betraktade i sin helhet, vittna om betämdhet i väsen och utförande och utnärka sig för grace och behag. Dessa ro de intryck, vi erforo såväl efter Beenovens C-moll konsert som efter soloumren. Åhörarne go också sitt omöme tillkänna genom ikligt bifall, framopning och uppmuntrande mottagande, ch hela konser taftonen var 16r öfrigt öfer hufvudtaget ett oafbrutet jubel af applåer särskildt för hvar och en af de uppädande. Slutligen vilja vi blott tillägga jrande fru Heinze, att bland de af henne ;redragna solonumren befann sig ett styce: ,Loure af J. S. Bach, som ursprunggen är skrifvet tör violoncell-solo, men