Article Image
rens ledamöter, som beristat föregående riksdagar; men han ville, till tjenst för dem, som derom icke egde kännedom, meddela några upplysningar derom. Redan för öfver 100 år tillbaka, eller år 1757, kom svenska staten, genom envoygen v. Celsings bemödanden, i besittning af ett hus med tillhörande tomt i förstaden Pera i Konstantinopel. Huset var sedermera bekant under namn af Svenska palatset. Detta palats var dock ingenting annat än ett träslott och det delade det öde, som vanligen drabbar sådana, helst i Konstantinopel, der eldsvådor höra till ordningen för dagen, det förstördes genom vådeld år 1818. Fråga har sedermera ofta varit väckt om dess återuppbyggande, men till följd af brist på medel fått förfalla. Efter branden återstod blott en mindre trädgårdsbyggnad eller kiosk, uppförd af resvirke och bräder, hvilken lemnat nödtorftigt utrymme åt svenska beskickningens personal, ehuru detta utrymme varit 5å knappt, att då sändebudsposten varit beklädd af en gift person, en del af legationspersonalen måste bo på ett annat ställe. Detta förklarar anledningen hvarför någon inkomst af huset ej erhållits. I sig sjelf har huset så godt som intet värde, och komme säkert att af en ny egare genast undanrödjas. Tomten deremot. som sträcker sig från Peragatan, der träslottet förr var beläget, ända ned till Bosphoren, midt emot det s. k. Guldhornet, har deremot ett ganska högt värde. År 1863 aflät K. M:t en skrifvelse till rikets ständer med begäran om bemyndigande att då sådant kunde ske, vitaga sådana förfoganden hvarigenom, utan någon kostnad för staten, bostad kunde beredas åt svenska legationen i Konstantinopel, till hvilken framställning ständerna i underd. skrifvelse lemnade sitt bifall. År 1864 anmäldes för K. M:t, att en företagsam grek i Konstantinopel, som stod i begrepp att i förening med engelska kapitalister uppföra ett stort hotell för resande, önskade för ändamålet köpa den ifrågavarande tomten. En lång skriftvexling fördes härom och fråga var dels om försäljning af hela tomten och anskaffande af bostad åt beskickningen på annat håll, dels om försäljning af en del af tomten och den återstående delens bebyggande för beskickningens räkning. Slutligen gjordes ett anbud på hela tomten med ett belopp, som efter afdrag af åtskilliga omkostnader, hvilka isynnerhet i orienten äro synnerligen stora, skulle lemna en behållning af 60.000 pund sterling. Den 12 Augusti 1864 lemnade K. M:t sitt bifall till försäljningen, men under tiden hade penningvärdet stigit i Konstantinopel och den allmänna krisen gjorde det svårare att finna kapitalister i England, som ville inlåta sig på företaget, till följd hvaraf köpet ej kom till stånd. I Augusti 1865 gjordes emellertid ett nytt anbud, deri under åberopande af förut gjorda missräkningar och förändrade konjunkturer, erbjöds en summa motsvarande 54,000 pund sterling. Men då i Februari 1866 köparne ej inom af dem bestämd tid afslutit handeln, så förelades dem en bestämd termin, inom hvilken affären skulle vara afsluten, och uppställdes för öfrigt såsom vilkor, att de borde i London deponera 1,000 pund sterling, hvilka skulle hemfalla till svenska kronan i fall något köp ej kom till stånd. På detta vilkor strandade a ren, ehuru det omnämnda bolaget fortfarande förklarat sig villigt att inlåta sig på köpet. — Emellertid inkom i medlet af förlidet år ett annat anbud af en såsom mycket förmögen uppgifven grek, hvilken ville tillbyta sig tomten mot ett hus i staden, en landtgård i Terapia samt en mellangift af 12,000 i turkiska statsobligationer. K. M:t fann dock detta anbud icke antagligt, isynnerhet derför, att den ifrågavarande villan i Terapia syntes alltför kostsam och dyr att underhålla. På denna punkt står saken för närvarande, och h. exc. betviflade att han kunde blifva i tillfälle att under loppet af riksdagen meddela några ytterligare upplysningar i ämnet, ehuru det är möjligt att det första bolaget fortfarande spekulerar på tomten. Att staten aldrig haft och för närvarande icke har någon inkomst af densamma funne kammaren emellertid af hvad som blifvit anfördt. Någon öfverläggning uppstod icke med anledning af dessa meddelanden, utan kammaren öfvergick till handläggning af öfriga ärenden på föredragningslistan. Främst på denna förekom i båda kamrarne val af revisorer för lånekontoren i Göteborg och Malmö. Till revisorer i Göteborg utsågos: Af första kammaren: hr J. A. af Petersens med 54 och hr E. Dickson med 61 röster, samt till suppleant major E. E. af Chapman med 27 röster. Af andra kammaren: landtbrukaren Oscar Evers på Ström med 56 och grosshandlaren Maur. Bergman i Göteborg med 51 röster, samt till suppleant grosshandlaren A. E. Wikström i Göteborg med 29 röster. Till revisorer i Malmö utsågos: Af första kammaren: kontraktsprosten L. Grönvall med 43 och ryttmästaren Kjellander med 24 röster, samt till suppleant kapten G. W. Lindencrona med 18 röster. Af andra kammaren: rådman Falkman i Malmö med 66 och f. d. riksdagsfullmäktigen Nils Persson i Rislöf med 62 röster, samt till suppleant konsul Dieden i Malmö med 26 röster. Till ledamot i lagutskottet efter hr Bergström har andra kammaren utsett hr Grenander med 54 röster. Närmast i röstetal var hr Rosenqvist med 52 röster. I båda kamrarne ha förekommit en mängd meddelanden från olika utskott, att de ansett en del till dem remitterade motioner ej tillhöra deras handläggning. Bland de mer anmärkningsvärda af de sålunda återlemnade motionerna befinna sig de inom andra kammaren väckta, rörande ändringar i kommunallagarne, hvilka motioner lagutskottet, till hvilket de remitterats, ansett sig ej tillkomma att handlägga. Första kammaren uppsköt att fatta beslut i ämnet till dess saken förekommit i den andra, der den ännu icke till pröfning företagits. Frågan: om en riksdagstidning. Med anledledning af frih. A. C. Raabs motion i detta ämne har första kammarens tillfälliga utskott, som handlagt ärendet, föreslagit att första kammaren måtte för sin del och under förutsättving af medkammarens instämmande besluta: 1:0) att så fort ske kan skall från trycket utgifvas ett sammandrag af riksdagens förhandlingar; 2:0) att för dess redigerande-antages en redabfttr och till hang hiteäda för hu.

15 februari 1867, sida 2

Thumbnail