Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 februari 1867, sida 1

Sennor Aguila. Af Gerstäcker. ) (Fri öfversättring af Sigfrid Nyberg.) Utanför hördes steg, men ryttaren hade som en gammal bekant fästat sin häst vid en ring i lermuren samt kastade nu tillbaka förhänget och betraktade gästerna forskande. — Pedro, log värden, — likasom gamarne komma fram der ett as ligger, likaså säkert visar gossen sig, då en flaska vin står på bordet. — God dag, farbror, sade brorsonen dystert, i det han vexlade en blick med Pertena och satte sig vid bordet utan att helsa de öfriga, — men tro inte, fortfor han, -— att ert sura vin har lockat mig hit! Gif mig heldre ett glas aqua ardiente, ty dammet har nästan förtorkat min strupe, — Och har du pengar, min gosse? frågade farbrodern utan att fästa synnerligt afseende vid slägtskapen. — Ni vet att jag aldrig kommer till er utan pengar, brummade cholon och kastade ett litet silfvermynt på bordet. — Godt, sade värden, i det han fyllde ett glas med det begärda samt ställde det på bordet, — och hur står det till hemma? Men Pedro tycktes ej finna det mödan värdt att besvara denna fråga. Han tog glaset, lyftade det ett ögonblick mot lju)Se H.-T. N:o 38.