xX raler samt alla törstärkningens löjtnanter och underofficerare. Generalstaben består af 1 chef, öfverste, 4 öfverstelöjtnanter, 8 kaptener, 12 premierlöj:nanter, 21 sergeanter och 1 depotförvaltare. Auditörkåren består af 1 generalauditör och 8 auditörer. Generalauditören och 1 auditör göra tillika tjenst vid flottan. Intendenturkårens chef är tillika departementschef i krigsministören. Läkarekåren består af 1 chef, stabsläkare, 10 öfverläkare och 20 kårläkare — alla fast anstälde — samt reservläkare och underläkare. Stabsläkaren gör tillika tjenst i samma egenskap vid flottan. På krigsfot erfordras, förutom de 31 fasta, 182 läkare, hvilka till största delen anskaffas på så sätt, att alla som tagit läkareexamen vid Köpenhamns universitet eller de medicine studiosi, som i minst 2 år tjenstgjort vid ett af de större sjukhusen i Köpenhamn, kunna utskrifvas till underläkare. Utaf de utskrifne underläkarne, som tagit läkareexamen, kunna ända till 16 antagas till reservläkare på 1 år åt gången. Djurläkarekåren består af 1 chef, stabsdjurläkare, 5 öfverdjurläkare och 4 kårdjurläkare — alla fasta — samt af reservoch underdjurläkare. På krigsfot erfordras, förutom de 10 fasta, 42 djurläkare, hvilka erhällas genom utskrifning af utexaminerade djurläkare. Af de utskrifne kunna ända till 4 antagas till reservdjurläkare på 1 år åt gången. Efter förslagets fullständiga genomförande kommer Danmark att förfoga öfrer en här af följande styrka: 1) Till användning på krigsskådeplatsen 25,700 man linietrupper, 9,700 man reserv och 10,900 man förstärkning, inalles 46,000 man, hvartill komma 4,200 man icke-stridande. 2) Till användning utanför krigsskådeplatsen och såsom ersätti ingsstyrka 14,500 man. De årliga kostnaderna äro beräknade till 3,562,000 riksdaler danskt riksmynt. Allmän värnepligt utan undantag, alitså utan legning eller friköpning, utgör den breda grundval på hvilken hela förslaget hvilar. Allt i längderna uppfördt manskap, som befinnes dugligt till egentlig krigstjenst eller till militärarbeten utskrifves ärligen. Samtliga militärarbetare fritagas dock från all tjenstgöring i fred. I krig inkallas af dem de yngre årgängarne framför de äldre. Militärarbetarnes fritagelse från fredstjensten motiveras derigenom, att den mindre del af dem, som eljest skulle inkallas, cirka !, at hela antalet, måste bibehållas åt hären under hela värnepligtstiden, på grund af den utbildning staten på dem bekostat, hvadan bördan af värnepligten skulle blifva mycket ojemnt fördelad i denna klass. Försvarskommissionens olyckliga id att efter färdigheten dela de inöfrade rekryterna i 3:ne klasser med olika tjenstgöringstid, den längsta för de minst utbildade, har öfrergifrits i krigsministerns förslag. Här föreslås i stället att, sedan rekrytöfningarne blifvit afslutade, vid infanteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna genom lotttning uttaga det manskap, som skall göra garnisonstjenst under vintern. Dem, som träffats af lotten, är det dock medgifvet att byta med kamrater som gått ria. Med ändring af kommissionens förslag, som ville att när ej ett tillräckligt antal värnepligtige anmälte sig till att blifva underkorporaler resten skulle anskaffas genom lottning, föreslår krigsministern att det nödiga antalet uttages af befälet, för så vidt frivilligheten icke fyller behotvet. Samma princip följes med hänseende till korporalseleverna, så att äfven dessa uttagas af befälet, när icke frivillige i tillräckligt antal anmäla sig. Eleverna i korporalskolorna utbildas till underofficerare af lägsta klassen och officersaspiranter eller sekondlöjtnanter. Den principen uppställes, att staten har en obestridlig rätt att till gagn för landets försvar draga den största möjliga nytta af hvarje utskrifven och inkallad värnepligtig och använda honom på den plats, der han till följe af sina egenskaper och sin förmåga bäst passar. På samma gång föreslås dock att ersätta der värnepligtige den tid han sålunda uppoffrar i statens tjenst genom att afkorts hans tjenstetid i passande proportion til den tjenstgöringstid som fordras af honom. I det den nu gällande värnepligtstiden af 16 år bibehålles, anses det lämp ligt att tillerkänna en hvar en förkortning af tjenstetiden, motsvarande det fyrdubbl: af den tid han under vanliga förhållander hålles, om så göres behof ofrivilligt, til