Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 februari 1867, sida 3

samt lefvande växter, omgifvande Svea skrifvande nordens historia, och på sidorna derom tvenne kolonner med namnen på de under förra äret afliane, mest framstående män i Sverge, Norge, Danmark och Finland. De deltagande, omkring 100 till antalet, bland hvilka, utom nordiska nationalföreningens ledamöter, äfven märktes flera af de båda kamrarnas ledamöter, samlades kl. 7—8. Sedan bälar blifvit framsatta, hvarunder en vald orchester, under anförande af hr Ringvall, spelade en festmarsch, föreslogos följande skålar: af ordföranden, frihlerre A. C. Raab, för II. M:t konungen, hvilken skål åtföljdes af fantarer, lifliga hurrarop och den svenska folksångens afsjungande; för brödrariket Norge äf generalmajoren grefve C. M. Björnstjerna, hvilken skål, liksom alla öfriga, efterföljdes af ett lämpligt musikstycke. Talaren erinrade, bland annat, om den grund, hvarpå konung Carl XIV Johan byggt föreningen med norrmännen, om hvilkas redbara och trofasta karakter, så harmonierande med landets kraftfulla natur, talaren yttrade några vackra ord. Skålen besvarades af docenten Dietrichson. Riksdagsmannen Pehr Nilsson i Espö föreslog skålen för Danmark samt öfverstelöjtnant af Geijer skålen för Finland. Herr Emil Key, medlem af riksdagens andra kammare, föreslog en skål för nordens kultur-utveckling, och d:r Sohlman höll derefter minnestalet öfver under förra året hädangångna utmärkta män inom de shat nordiska länderna, hvarvid talaren på ett lyckligt sätt kombinerade minnets bägare med löftets. Slutligen föreslog förste expeditionssekreteraren Loven en skål för den nya riksdagen, hvilken skål på ett anslående och vackert sätt besvarades af andra kammarens vice talman, kapten Mannerskantz. Härmed var den officiella delen af festen slut, hvarpå souper intogs, efter hvars slut ordet förklarades fritt, då åtskilliga med dagens fest i samband stående skålar föreslogos. Först mot midnatt skiljdes sällskapet åt. (P.-T.) — Upphörd kolera. Kommerskollegium tillkännagifver, att kolerasjukdomen numera upphört i Rögenwaldermiände. — Patent. Kommerskollegium har tillagt mekaniske arbetaren C. J. L. Sjöberg patent under tre års tid å vissa af honom uppfunna förböttringar å vridbara klackar på skodon. — Minnen och anteckningar från ångko-vetten ..Gefles expedition till Vestkusten af Åfrika samt Medelhafvet. Utgifna af H. af Trolle och J. Hägg. Detta är titeln på ett arbete, hvaraf första häftet utkommit på hr Adolf Bonniers förlag. Arbetet kommer att utgifvas i fyra häften. till ett omfång af tillsammans 20 å 24 ark, samt åtsöljes af 16 plancher och 2 kartor, som utföras efter löjtnant J. Häggs vackra originalteckningar. — Tolkskoleinsnektörer. Till solkskoleinspektörer för Vesterås stift äro utnämnda kyrkoherden i Kohlbäck, prosten C. O. Odelberg, för stiftets vestra, regementspastor S. J. Karlsson för mellersta och skolmästaren fil. d:r C. A. Nordlöf för norra kontrakter. — Eldsvåda på jernvägståget från Upsala. I A.-B. för sistl. Fredag läses: Då gårdagens eftermiddagståg från Upsala kommit ungefär halfvägs mellan Bergsbrunna och Knifsta stationer märkte de talrika passagerare, som åtföljde tåget, att detsamma tvärstannade midt på banan. Konduktörer och passagerare rusade genast ned från vagnarne, dervid man erfor, att anledningen till tågets stoppande var, att en godsvagn, den femte i ordningen från lokomotivet, sattat eld och nu stod i ljus låga. Vagnen, en öp-! pen godsvagn, lastad med lin och buldan och öfvertäckt med pressenning, hade tydligen blifvit antänd genom någon gnista från lokomotivet. Då lokomotivföraren först varsnat olyckan, hade det brunnit blott högst obetydligt, men på de få ögonblick som åtgingo för att stoppa tåget uppflammade elden så, att, såsom nyss nämndes, hela vagnen stod i ljus låga då man nu skyndade fram för att afkoppla de framför och efter befintliga vagnarne för ätt föra dem undan från den brinnande, vagnen, så att elden ej skulle kunna sprida sig, till dem. Sedan detta skett afskuros tågen, som fasthöllo pressenningen, så att denna kunde ryckas bort. hvarpå försök gjordes att genom påkastande af snö släcka elden. Detta visade sig dock fruktlöst och det befanns nödvändigt att söka från vagnen rycka ned de brinnande linbundtarnåDe kringstående drogo sig dock undan för detta. med mycken fara och svårighet förbundna arbetet, ! tilldess eldaren å lokomotivet raskt och djerft sprang upp på den brinnande vagnen och började. omhrärfd af lågorna, nedkasta de brinnande bundtarne, dervid den oförskräckte karlen lärer erhållit åtskilliga brännskador. Sednare biträdde äfven andra personer med urlastningen, och vagnen tömdes fullständigt, hvarpå tåget åter hopkopplades och fortsatte resan till Knifsta, qvarlemnande allt: det å den antända vagnen befintliga godset på marken bredvid banan. Godset, som tillhörde hrr Wannberg Co. i Stockholm, lärer varit värdt omkring 6.000 rår, och det lärer vara anledning befara, att den del af linet, som icke hunnit skadas af elden, istället tog skada af vätan på marken. En af godsegarne, som medföljde tåget, lärer ha yttrat till medpassagerarne, att han på stationen i Upsala varnat för godsets eldfarlighet. Vid Knifsta, dit tåget ankom en timma sednare än den bestämda tiden, kopplades vagnarne om, så aft två andra med lin lastade vagnar, som förut varit placerade framför den antända vagnen, sattes sist i tåget, hvarefter resan fortsattes till Stockholm. Stockholmståget hade under det af olyckshändelsen vållade uppehåll måst qvardröja vid Rotebro, så att äfven dess ankomst till Upsala betydligt fördröjdes. — En modell till ombyggnad af Stockholms stad, hvilken, såsom bekant, blifvit af byggm. Rurlberg utarbetad, har af hr Rudbergs konkursmassa blifrit erbjuden stadsfullmäktige till inlösen för den summa, fullmäktige kunde finna skäligt derl:ill anslå. Hr Rudberg har sjelf i sin stat up;tagit modellen till ett värde af 8,000 rdr. Drätsel ämndens 1:a afdelning, till hvars pröfning frågan blifvit hänvisad, har likväl, då den omförmälda modellen icke kunde blifva staden till någon synnerlig nytta, ej funnit skäl att å det gjorda erbjudandet fäsia afseende. (D. B.) — Riksbankens veckorapport för den 2 Febr. 1867. Utelöpande sedlar m. m. Rdr Rmt 25,794,982: 31. Afdragsposter, jemlikt 26 i bankoreglementet . sara 1.305,814: — . Sedelskuld Rdr Rmi 24,1S9,168: 31 Behållning, tillhörande allmänna verk och inrättningar samt bolag och enskilda personer Rdr RBmt . oso .o.c. . . 6,426.390: 31. sedeloch depositionsskuld Rdr — Rmt .. . 30,915,558: 62. Obegagnade andelar af kreditiroch läneförlag Rdr Rmt .. . 5.528,121: 72. Ser Rdr Rmt 36,413, 980: 34. Bankens reseryfond Rdr Rmt . . 7,944,10 Summa Rdr Rmt 41,388, osS: 87. Behållning af silfver och guld . I4, 308.088: ST. Sedan förra rapporten af den 26 Januari har alltså minskning egt rum i beloppet af utelöpande sedlar med 186,468 rdr 13 öre, depositionerna 4.239 rdr 42 öre. reservfonden 779.797 rar 44