Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 februari 1867, sida 2

. Finland. Helsingfors Dagblad för den 30 och 31 Jan. meddelar in extenso det nya förslaset till Landtdagsordning för Finland. Det är väsentligen modelleradt efter svenska riksdagsordningen af 1810, med åtskilliga förändringar, dels gjorda i enlighet med de i vårt land efterhand vidtagna smärre reformerna, dels föranledda af den olika ställningen mellan representationen och kronan samt förhållandet till storfursten såsom Rysslands sjelfherrskare. Till hvad förut meddelats efter pr telegraf ingångna underrättelser böra läggas jöljande detaljanmärkningar. lonarken kallas i denna författning konseqvent Kejsaren och Storfursten. Ständerna, deras utskott och enskilda ledamöter äro fridlysta; våld emot dem bestraffas såsom landsäderi, men endast för så vidt det begås af finske medborgare; den i Finland stationerade ryska militären är således allsicke inbegripen i denna lagbestämmelse. Universitetet skall till presteståndet sända en representant, men får, om det så önskar, sända två; elementarlärarne i hvarje stift sända en representant till samma stånd. För att vara valberättigad erfordras icke att bekänna sig till den kristna läran. Den i 22 8 innehållna bestämmelsen att embetsman, som söker med sin embetsmyndighet inverka på landtdagsmannayal. skall mista gitt embete, gör, såsom Aftonbladet riktigt anmärker, denna gammaldags och otympliga ståndsförfattning dock i sjelfva verket långt mera värd såsom representation än Frankrikes lagstiftande kär, som hetes vara tillsatt genom allmän rösträtt. För ridderskapet och adeln tillsätter kejsarenstorfursten icke blott landtmarskalk, utan äfven en vice landtmarskalk; han utnämner ock sekreterare för bondeståndet. De allmänna utskotten äro: lagutskottet, ekonomiutskottet, statsutskottet, bevillningsutskottet och bankoutskottet. Lagutskottet behandlar äfven grundlagsfrågor ; någon granskning at statsrådsprotokoll kommer naturligtvis icke i fråga. Ständernas skrifvelser och landtdagsbeslutet uppsättas af ett expeditionsutskott. Ständerna kunna äfven tillsätta särskildt utskott öfver fråga, som icke lämpligen kan hänskjutas till något af de ständiga. Ordförande i utskottet väljes bland de till utskottet hörande ledamöter af ridderskapet och adeln. Då gemensam öfverläggning af ständerna till följd af två stånds önskan egt rum, skall, sedan denna öfverläggning förklarats slutad, hvart stånd å sitt rum fatta beslut utan vidare öfverläggning. Landtdagsmännen ha icke rätt att väcka motioner, utan att framlägga petitioner; någon viss tid är derför icke bestämd, utan skall petitionären derom på förhand underrätta ståndets ordförande samt innan den föredrages öfverlemna densamma till sekreteraren skriftligen uppsatt. Landtdagsman får icke reservera sig emot ståndets beslut, utan endast enkelt anmäla, att han ej i beslutet deltagit. Ständerna utse vid hvarje riksdag till lika antal fullmäktige för landets bank samt statsrevisorer. Initiativet till grundlagsändringar är förbehållet monarken; för en sådan förändring fordras bifall af alla fyra stånden. Skulle dock två eller tre stånd bifalla förslaget, kan det bli hvilande och på nytt upptagas till afgörande vid nästa landtdag. Endast kejserliga propositioner, utskottsbetänkanden, sändernas skrifvelser och landtdagbeslut tryckas; icke ståndens protokoller. Den Siede och sista paragrafen är af följande vigtiga innehåll: ,Denna landtdagsordning skall till alla dess delar gälla såsom en orygglig grundlag för Finlands Regent och Ständer, intill dess den varder genom samstämmigt beslut af dem ändrad eller upphätd.