Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 februari 1867, sida 1

Sennor Aguila. Af Gerstäcker. ) (Fri öfversättning af Sigfrid Nyberg.) — Jag förstår er icke. — Jag blir ej anmäld, sade Rafael med en axelryckning. — För några dagar sedan var jag hos ministern Morales, för att fråga honom härom. Men denne herre lät mig tydligt förstå att ministrarne vore den naturliga vägen till presidenten, emedan man ej kunde besvära den gamle herrn med alla möjliga småsaker. Jag borde meddela honom hvad jag hade att anföra, det vore lika så bra som om jag sade det till presidenten sjelf. — Nå? — Det faller af sig sjelft att jag icke gjorde det, ty derigenom hade min sak varit förlorad. Jag vet nu verkligen icke hvad jag skall göra; jag måste tala med honom äfren om dessa arma Söderhafsöboar, emedan ett bofstreck blifvit begånget, hvarigenom dessa menniskor blifvit ryckta från sitt hemland. Men att vänta i en antichambre är icke min sak, och aldrig skulle jag kunna förmå mig dertill. Lydia teg och blickade tankfull framför sig. — Följer ni med bort till Desterres? sade hon slutligen. — Nej, ty jag tillhör ju icke sällskapet. ÅÄge H.-T. N:o 32.