Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1867, sida 2

Karlsdagen var naturligtvis bal i Gillet, men en mycket fåtaligt besökt sådan, och på middagen sjöng studentkåren till dagens hjeltes ära, beledsagadt af vederbörliga hurrarop. — — — — NM UTRIKES, ÖSTERRIKE. Det långvariga stillaståendet i detta lands inre utvecklin nes nu skola lemna plats för en liflig rörelse i alla riktningar. Så påstås från slera håll, att Penst har en plan färdig till biläggande äfven af förfaltningsstridigheterna i monarkiens vestra del. ,Det utemordentliga riksrådet — så heter det härom — skall öppnas med en proklamation, i hvilken det utlofvas åt de särskilda slavisk-tyska kronländerna de liberalaste politiska institutioner, efter den ungerska författningens mönster; allt detta för att bringa monarkiens alla delar så nära hvarandra som möjligt. I de ministeriella tidningarne fästes uppmärksamheten derpå, att det tyska partiet i Österrike, genom att opponera sig mot det utomordentliga riksrädet. skadar sig mest sjelft, enär det i alla fall här skall få tillsälle att, ,genom sin öfverlägsna intelligens, häfda sin politiska betydelse, då det deremot måste böja sig under slaverna, då det är inskränkt till landtdagarne. Samtidigt med författningsresormen arbetar regeringen med ifver på genomförandet af väsendtliga förbättringar i landets försvarssystem. Den österrikiska militirkommissionen, under krigsministern Johns ordförandeskap, har föreslagit omfattande förskansningsoch fästningsanläggningar, så väl längs Böhmens norra gräns, som i hela det adriatiska kustdistriktet. Krigshärens reorganisation och förseende med nya skjutvapen går raskt framåt; genom ett kejserligt dekret har det österrikiska artilleriets indelning blifvit ombildad efter preussiskt mönster. Afven i handelspolitiken yttrar Österrike lif. Så äro underhandlingar inledda med Italien och Schweiz om lättandet af handelsförbindelserna dessa länder emellan. Till och med i utrikespolitiken synes Beust hafva brutit med den förra passiviteten och indolensen; så försäkras i en korrespondens från Wien till ,, Köln. 2cit., att det initiativ, som Österrike tagit i den orientaliska frågan, icke endast erhållit vestmakternas, utan äfven Rysslands fullkomliga bifall. FRANKRIKE. En fråga, som i hög grad sysselsätter de franska tidningarne, är, huruvida den förväntade nya presslagen skall upphäfva vilkoret att, före en tidnings utgitvande, behöfva regeringens tillstånd dertill. I ett möte hos avin (hufvudredaktör för ,,Sicclek) af samtliga redaktörer i Paris beöts, att det minsta man borde fordra afskaffandet af den s. k. autorisation pröalable. Man vill veta, att inrikesministern Lavaleite anser den härom bestående lagstiftningen just i denna punkt vara vigtig, ,såsom ett nödvändigt värn mot det orleanistiska partiet, hvilket eljest genast skulle öfversvämma landet med sina tidningark. Lavalette vill veta, att nämnde parti redan har till sin disposition ettkabital af 2 millioner francs för grundläggande i Paris af en tidning för sina syften. I afseende på föreningsfriheten vill man veta, att valförsamlingar skola blifva tillåtna under de sednaste 20 dagarne före valen. I en korrespondens till ,, Köln. 2zeit. heter det: ,, Regeringen har beslutat, att lagstiftande församlingens sessionssal skall på ott lämpligt vis inrättas för de nya förhållandena, och man är redan sysselsatt med dessa arbetena. Tribunen skall — likasom förr — anbringas omedelbart under estraden, på hvilken presidenten och sckreterarne sitta, så att talaren lätt kan höras och förstås. Tillika skola flera platser inredas för åhörarne. Ministrarne skola anvisas en särskild bänk. Man återvänder således till de parlamentariska formerna. Med talarestolen skall rhetoriken åter komma till heders, och likaså det af de ofsi