Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 februari 1867, sida 2

et. Generalen beskrifves som en ytterst sääftig och uppbrusande man, hvilkens lilelser vid somliga tillfällen urarta till erkligt vanvett. ,Kreuz-Zeit. berättar, tt han för kort tid sedan med dragen sabel huggit in på tre under hans befäl stående personer, nemligen en stabsofficer, vilken till all lycka fick tid att parera mgget; en fältprest, som blef sårad, och in tränkusk, som räddade sig genom flyken. (iondrecourt dömdes till följe häraf ill förlust al tjenst och fyra års fästning, men blef af kejsaren benådad, så att hans straff endast blef en kort arrest på eget rum. ITALIEN. Det lagförslag om ordnandet af förhållandet mellan stat och kyrka, som blifvit parlamentet förelagdt, går ut på kyrkans fullständiga frihet från hvarje inblandning från statens sida. Det föreslås, att konungen icke skall utnämna biskoparne, och att, till följe deraf, trohetseden samt konungens placet och exequatur skola försvinna, likasom å andra sidan alla privilegier och företrädes slag som helst, som kyrkan förut åtnjutit al staten, skola upphöra. Kyrkan skall underhålla sig sjelf genom frivilliga bidrag och de medel, som ,, kyrkan rättmätigt förvärtvat. Det faller af sig sjelft, att hädanester kyrkan ingenting skall erhålla från statens, provinsernas eller kommunernas sida. I fall biskoparne förklara sig villiga att konvertera och liqvidera kyrkogodsen, skall afhändandet af dem utsättas att ske under förloppet af 10 år. All kyrkans jordegendom skulle förvandlas till personlig egendom och biskoparne till staten betala 600 millioner, på så sätt, att 50 millioner betaltes hvarje halfår. Om flertalet af biskoparne icke ingår härpå, kall, som förut är sagdt, regeringen sjelf genomföra denna affär. Den franska ,Temps påstår, att påfven på det högsta är emot de af regeringen cslagna sätten för kyrkogodsens afyttring, och detta, ehuru de italienska presterna skulle förtjena 1,200 francs på affiren, enär kyrkogodsen anses hafva ett värde af 1,S00 francs. Som man likväl torde påminna sig, har ett telegram dementerat uppgifterna om påfvens motstånd i nämnde afseende. , Temps påstår, att, då man flera gånger sökt för Pius IX ättigheter, af hvilket göra begripligt, huru fördelaktiga vilkoren äro för klereciet, skulle han hvarje gång hafva svarat: ,Icke destomindre skulle det stjälas 600 millioner af kyrkans 1500. FRANKRIKE. Det är lätt förklarligt, att den franska pressen med mycken otålighet motser det nya lagförslaget om ordnandet af pressförhållandena, angående hvilka det lärer råda fullkomlig enighet ministrarne emellan. ,France angifver hufvudpunkterna i nämnde förslag sålunda: 1. Den, som vill utgifva en tidning, skall anmäla detta, i Paris hos inrikesministern och i provinserna hos prefekten; 2. utgifvaren, boktryckaren och författaren skola vara gemensamt ansvariga; 3. för tidningarne i is höjes kautionen till 100,000 francs. stämdt antal ådömda pressförbrytelser, eller i speciella fall, som närmare skola bestämmas, kunna domstolarne döma tidningar till indragning; 6. fängelsestrasten skola betydligt förmildras, hvaremot pensningeböterna höjas; 7. skyldigheten att underteckna tidningarnes artiklar med författarnes namn bibehålles. Den stämning i Paris, hvarmed man motser den nya presslagen, skildras i det hela taget som god. Faktiskt behandlas tidningarne redan nu med mycken undfallenhet af autoriteterna. Man påstår, att kejsaren uttalat den önskan, att oppositionsmedlemmen Emil Ollivier skulle delgifvas lagförslaget, för att derom uttala sin mening. En franI sysk korrespondent till ,,Köln. Åeitung yttrar angående höjandet af kautionen och böterna: Iranska regeringen ser häruti det bästa värnet mot missbruk af pressen, enär den vet, att de nuvarande dagliga tidningarne äro akticföretag, och icke, som förut, uteslutande politiska partiföretag. Man gör räkning på aktieegarens fruktan för förlusten af sina penningar. Såsom förhållandena nu äro, kan ingen grunda en tidning i Paris med mindre kapital än 600,000 franes. Korrespondenter från Paris påstå, att franska regeringens hållning till Spanien på sista tiden blifvit betydligt förändrad, enär den köld och tillbakadragenhet, som hofvet i tuilerierna visade hertigens af Valencia (NarruUCe) kabinett straxt efter upplösningen af cortes ech statskuppen den 3 Januari, ändrats till ott intimt förhållande. Ett telegram innehåller, att kejsar Napoleon ånyo sysselsätter sig med 2— (. LP oa And mad Åimpelafgiften nedsättes; 5. ester ett