Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 februari 1867, sida 2

och skickade dem derifrån med en muläsnedrifvaro ut till Bertrand, för att längre fram granska dem noggrannare tillsammans med honom. Men hans egen närvaro blef nödvändig i Callao, emedan hans fartyg anlände från Guajaquil oeh försäljningen af lasten, som utföll ganska fördelaktigt, teg någon tid i anspråk. Han måste således stanna ett par dagar i Callao. Endast de qvällar då Lydia uppträdde for han upp till Lima. Hon utöfvade en egendomlig förtrollning på honom, och likväl hade han ej besökt henne sedan den dag, då han träffade Desterres hos henne. Lydia bodde föröfrigt ej längre i hotellet. Hon hade medfört från Europa några rekommendationsbref till fransyska familjer och hade äfven blifvit vänligt emottagen af dem; men först då man såg henne så firad af alla samhällsklasser blef man riktigt hjertlig mot henne, och nu gaf sig madame Deringeourt, till hvilken hon blifvit synnerligt varmt rekommenderad, ingen ro förrän hon hade ötvertalat konstnärinnan att flytta in i hennes hus. Lydia sökte visserligen att afböja denna vänliga inbjudning, hvars bevekelsegrund hon trodde sig ana. Men madame lät ej afvisa sig, samt hade så mycket att invända emot att en ung dam, om än åtföljd af en sällskapsdam, bodde på sätt och vis ensam i ett hotell, att Lydia ej längre kunde undandraga sig hennes anbud. Hon blef äfven behandlad på det hjertligaste sätt inom denna familj. Föröfrigt rådde hon sig fullkomligt sjelt i sina rum, såsom det är brukligt i alla södra länder så att hon aldrig stördes då hon ville eller måste emottaga besök, ty man inse!