Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 januari 1867, sida 1

——— —— —ö— — — Riksdagsbrel. Stockholm den 29 Januari 1867. Riksdagen kan nu anses vara i det närmaste konstituerad, sedan i går de ständiga utskotten haft sina första sammanträden och utsett sina ordförande samt antagit sekreterare. Det är anmärkningsvärdt att samme herrar, som förut varit ordförande på grund af sin börd, nu intaga samma platser på grund af först kamrarnes och sedermera med-ledamöternas förtroende. Det länder dem till heder och visar tillika att det nya statsskicket alls icke framkallat sådana förändringar, som ätskillige af samme herrar förut profeterade. Båda kamrarne hade plena kl. 12—3. Den första kammaren ägnade det hufvudsakliga af sin tid åt den vigtiga frågan om anskaffande af inhemskt lån för jernvägsarbetenas fortsättande, hvarjemte debatt uppstod rörande direkt och indirekt beskattning, en fråga, hvarom statsekonomerna ännu äro af olika mening, men derom man utan tvifvel skall i en ej aflägsen framtid förena sig i det resultat, att om också den indirekta beskattningen har den fördelen att icke vara af exekutiv natur, och att den känns mindre än den direkta, så har den egenskapen att på ett smygande och oförmärkt sätt utsuga näringssafterna genom tusen porer, drabbande just de mest obemedlade klas sernas konsumtionsförmåga, hvaraf följer obestämdt illamående och tvinsot. Läkasom ståderna föredragit att betala sina utgifter genom direkt beskattning, i stället för att upptaga en accis å införda lifsmedel, m. m., så skola också en gång staterna komma derhän att föredraga den direkta skatten, som svider och bränner och hvilken man derför vill så fort sig göra låter afskudda sig, framför den skatt å konsumtionen, som fördyrar våra lefnadsbehof och vållar en armå af tulltjenstemän, hvilken medtager en god del af inkomsterna. Den stat, som först beslutar sig för den direkta skatten, med afskaflande af alla tullar, skulle inom kort blifva alla de andra öfverlägsen i välstånd och förkofran. Dessa åsigter antyddes också i korthet af hr L. I. Hierta i andra kammarens plenum samma dag. I denna kammare förekommo i öfrigt åtskilliga debatter, hvaribland en af nå liflichet beträffande tillsättande af sär. utskott för militärorganisationss ket första kammaren redan beslutat, men dervid hr A. W. Björck förordade tillsä tande från andra kammarens sida af tillfälliyt utskott, hvars ledamöter icke sammanträda med första kammarens, och hvilket i öfrigt ej har att befatta sig med kostnadsberäkningar och utgifter, något som hr B. ansåg böra vara statsutskottet allena förbehållet, då detta utskott har att behandla budgeten i dess helhet. IHäremot anmärktes dock, dels att statsutskottet bar nog mycket att göra i alla fall, dels att utskotten ej hafva sammna stora betydelse som förr, då beslutande rätten rörande utgisterna nu tillkommer oinskränkt kamrarne. Dels erinrades, ock om vigten deraf, alt bäda kamrarnes delegerade sammanträdde till meningsutbyte i en sådan sak. — Den sednare meningen afejorde också