Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 januari 1867, sida 2

I ÖTUD.) Göteborg den 30 Jan. Sedan riksdagens begge kamrar nu beslutat tillsättandet af ett särskildt utskott för behandlingen af sådane frågor, som röra vårt landtförsvars omdaning, kan man vänta, att denna vigtiga angelägenhet skall blifva ett af de mest framstående föremålen redan för innevarande riksdags verksamhet. Red:n är i tillfälle att kunna härnedan meddela den ena af de tvenne, till en mer genomgripande förändring af landtförsvaret syftande motioner, hvilka hitintills blifvit i kamrarne framlagda och till det blifvande särskilda utskottet remitterade. Densamma har följande lydelse: ö Vördsam Motion. ö På samma gång hos svenska folket en liflig åtrå vaknat, ati erhålla ett försvarsväsen, som kan effektivt betrygga vår sjelfständighet, har den föreställningen vunnit alltmer klarhet och styrka, att ett sådant försvar endast kan ernås derigenom att det bygges på grundsatsen af allmän värnepligt. Då i fråga om stående armer alltid den större och mäktigare staten kan långt öfverbjuda den mindre, huru mycket än den sednare må anstränga sina krafter, så kan den allmänna värnepligten åt den mindre staten bereda en krigsmakt, för farans stund, som är äfven till numerisk styrka jemngod med en långt mäktigare stats anfallsarmå, särdeles när denna måste öfverfara ett haf. Denna krigsmakt bör kunna så ordnas och öfvas, att den fullt tillfredsställer krigets kraf — och det är detta allena, som här bör afses — och när dertill kommer den moraliska anda, som tillhör en ädel och sjelfständig nations folkhär, så ligger häri all möjlig grund för det antagande, att ett försvarsväsen, ordnadt i enlighet! med denna stora grundsats, skall blifva de mindre nationernas räddning från mäktigare grannars städse hotande öfvervälde. Ett sådant försvar bör ej heller blifva på långt när så betungande för en nation som de stående armåerna, hvilka bringat de flesta europeiska stater i det svåraste finansiella trångmål, utan att hafva — såsom erfarenheten nyligen lärt — gifvit dem den trygghet, som varit deras ändamål och hvarför folken åt dem mången gång offrat sin sista skärf. Den allmänna folkbeväpningen gifver nationen på samma gång en utbildning och uppfostran i fysiskt och moraliskt hänseende, hvarigenom dess kraft stärkes och härdas. Folkuppbådet blir, under alla händelser, när en fiende inbrutit i landet, krigets ultima ratio, för en nation, som ej vill fegt öfvergifva sig åt ovännen. I ena fallet samlas oordnade hopar af ett landtvärn dömdt att förgås; i det andra samlas ordnade bataljoner af vapenöfvade män. Genom den allmänna värnepligtens verkliggörande ökas ett folks försvarseller defensiva kraft; hvaremot dess ansallskraft, under vissa omständigheter, försvagas. Med den vissa tillförsigten att kunna försvara sig, minskas hågen för äfventyrliga angrepp på andras fred och lugn. En annan och 1 socialt hänseende vigtig följd häraf blir, att de falska begreppen om militärständets högre betydelse och företräde framför andra yrken skola lemna rum för en sannare och högre uppfattning af det fredliga arbetets ära. Hlar man hittills i viss mån bevarat den traditionen från gamla, barbariska tider, att betrakta krigaryrket såsom den frie man-. nens yppersta kall och har man, på grund. deraf, med underskattande af det mödosamma borgerliga arbetet, som likväl uppbär nationens hela odling och välstånd, ( uppmätt all samhällets yttre heder och utmärkelse på den militära gradens skala, så måste detta betraktelsesätt förändras, till samhällets lycka, i den stund hvarje medborgare utgör på samma gång en länk i fäderneslandets försvar. Må dessa korta motiver vara för tillfället tillräckliga att inleda den motion, hvilken jag beder få här framlägga, då jag föreslår : att riksdagen, med antagande af vissa grunder för ett på allmän värnepligt bygdt landtförsvar, måtte hos Kongl. Maj:t anhålla om nedsättande af en komit — i hvilken torde böra ingå äfven icke-militira personer — den der bör till den nästkommande år sammanträdande riksdagen hafva utarbetat och framlägga en fullständig plan till ett landtförsvar, bygdt på de nu af riksdagen uppställda och antagna Mmder Y — —— — — — — — VV rn — — — IA