Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 januari 1867, sida 2

Att i förevarande fall herr uppsyningsmannen ej tagit ett steg för befrämjande af ändamålet med den befattning han bekläder, är emellertid ett beklagligt faktum, hvilket torde gifva anledning till behöflig rättelse, likasom det, att han såväl som båtstyraren nödgas af sitt ingsfång såsom fiskhandlare, nästan hvarje vecka, längre eller kortare tid, vara frånvarande på sina resor långs kusten till och från Göteborg med fisk, icke är egnadt att ingifva annat än en sorglig föreställning om den hjelp nödställde sjöfarande kunna påräkna genom den vid Klädesholmen förlagda lifräddningsvåten. bet af vår korrespondent omnämnda utaraget af den å ångfartyget förda journal lyder sålunda: -Onmsdagen den 23 Jan., f. m. Vinden N. O., llt och klart med frost. Kl. 1(2): Vinga y ste. Isen började ökas i sty KL 2,15 uppgafs hoppet att få hamn vid Vinga; vände då N.V. hän för att ej komma fast uti isen och gick med sakta fart i afbidan på dager. KL 7 i dagningen fortsattes något nordvart och beslöts att söka inkomma till Marstrand, då sjön fläckvis visade sig ren eller med svag is. Fartyget gick med temligen bra fart genom isen, Då Marstrand var uti 0. 1 S. styrdes rätt derpå, men, kommen ungefär 3 nära, saktades farten något af ett tjockare isstycke, så att fartyget stannade; backade genast med full maskin och sökte på allt upptänkligt sätt få det åter loss; men hvarje ögonblick satte isen sig upp mot fartygets sidor och sköt under dess botten, så att vårt arbete visade sig förväfves och det blef oss omöjligt att rubba dess läge. Som ismassorna nu visade sig drifva rätt mot Pater Nos ren, måste styrbords ankare fällas med 60 famnLotsflagg på förtoppen och nödtl under eln hissades Ä rstrand eller K nolmen. Sedan f tte vi åter vårt fruktlösa arbete att slå isöndor isen rundt om skutan, men upphörde mot aftonen dermed, då isen hopat sig i ager at 6 till 5 fots tjocklek. Någon hjelp syntes ej till förrän på e. m., då en lotsbåt varsnades kryssande i rent vatten norr om Pater Nosterskären utefter iskanten. Natten tilltagande. 9.0. storm, mulen luft. Fartyget drifvet med isen mot Hamnesl KL. 12 natten Marstrands fyr i O. S.O. 1,0. Thorsdagen den 21 Jan. f. m. Tilltagande storm och snöy KI. 4 började vi åter att arbeta och ånyo Ä rigöra fartyget från isen, hvilket äfven denna gång misslyckades. KL 7 i dagningen observerades ismassan drifva fortare norrut, förande fartyget mot IIamneskär, ett af Pater Noster-skären. Då vi voro så nära att det tycktes skola na mot nämnde skär, försöktes att med båt, å isen, landa med en lina för att sålund a stormen och snöyran, i händelse af far rolyckande, kunna erhålla utsigt till bergning af våra lif. Komne på ungefär 30 samnars atstånd fr et, visade det sig omöjligt att landa, enär isen tornat sig upp på kant kring den i öfrigt ej lätt tillgängliga klippan. Då ätervande båten till fartyget, och beredde man sig medelst båtarnes förseende med proviant och vatten på hvad som komma skulle, enär föga utsigt tycktes finnas till räddning af fartyget bland de många skären och undervattensgrund, som här finnas. När vi voro ungefär 10 famnar från skäret med fartyget, måste vi sticka från oss ankaret och kettingen som var ute, då ismassan, som omgaf, fartyget, törnade upp emot skäret och ingde skutan öster om detsamma på cirka 5 famnars afstånd. Nu hölls sedvanligt skeppsråd. Det beslöts att stanna ombord på fartyget i det hopp att isen, som omgaf oss, möjligen skulle skingras när den kom emot någon af de många klipporna, hvilket ock inträffade då vi åter drefvo mot ett annat skär, beläget N.O. trån det förstnämnda, med den påföljd att ismassan betydligt förminskades. Med full maskin, en afkapad märsrå till fäste under isen och gina från toppen samt tross akterut med varpankaret fästadt i isen lyckades det slutligen, efter många fåfänga försök och svåra ansträngningar, att komma loss från den värsta ismassan, hvarefter vi forcerade genom isen inåt land i klart vatten, der lotsbåten från Klädesholmen afvaktade oss. Under tiden kommo vi så nära 0rskär, att om det så fortgått ännu en fjerdedels timma, vi ånyo kommit i lika hopplöst läge som tillförene. Kl. omkring 3 kom lots ombord, sedan vi kommit i klart vatten, och förde fartyget in till Klädesholmen, der vi förtöjde med ankare förut och ketting akter fast i land. Vidimeras i hopp om hjelp Zz C. A. Pettersson, Kapten å Linnå.