Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 januari 1867, sida 2

digt att bibehålla det såsom extra judicielt bestraffningsmedel till sjös och i krigstid. K. M:t hade infordrat utlåtande af högsta domstolen, : som åter tillstyrkt dess afskaffande helt och bållet. Efter dessa upplysningar återtogs motionen. Hr Hessles motion att bräminsbränningsafgisten hel och hållen skulle ingå till statskontoret, förkastades at kammaren eiter en längre diskussion. Vid hr Hanssons motion angående ändringar i förordningarne om kyrkostämma, kyrkooch skolråd. erinrade hr Otterström om en brist, bestående deri att måtionen ville betaga presterna all möjlighet att bli ordförande i skolråd. Det vore visserligen sannt, att pastor ej alltid vore den mest lämplige till ordförande i skolrkdet, men säkert är, att flertalet dertill vore de bäst qvalificerade personer inom församlingarne. Det innebure således ett försök att hindra skolans utveckling. om man helt och hållet utestängde pastor från skolrådet, och denna fara för skolan ökades ännu mera genom det i motionen föreslagna stadgandet, att meranämnde ordförande skulle väljas efter samma grunder som ordförande i kommunalstämma; ty då alla e. o. prestmän äro från denna plats uteslutna, kunde de icke heller bli ordförande i skolrådet, och detta ansåg tal. mången gång skulle bli en förlust för skolan. Emot kyrkoherdarnes olämplighet till denna plats yttrade sig deremot en annan talare, hvarefter motionen remitterades till lagutskottet. Då derefter anmäldes miss från första kammaren af derstädes utaf frih, Raab väckt motion om riksdagstidniang. uppstod olikhet i åsigter. huru denna motion, som ej af första kammaren lärer blifvit handlagd, skulle behandlas, i det somliga ansågo, att den skulle remitteras till tillfälligt utskott, avdra deremot, att kammaren ej kunde vidaga någon annan åtgärd än lägga den till handlingarne, hvilken sednare åsigt segrade. Remisserna från första kammaren om talmanssammanträden och tryckning af riksdagshandlingarne bordlades. Nya motioner väcktes: af hr Hedlund, ang. landtförsvarets omorganisation på folkbeväpningsgrund; ö ang. ordnande af inkomsterna vid vissa militiebostallen och ö ang. införande af accis på hvitbetssocker; ö af en riksdagsman, hvars namn referenten ej kunde uppfatta, ang. biskopsembetenas och kronofogdetjensternas indragning; af hr Witt, om anslags beviljande för anläggande af en jernväg till Karlskrona; af hr Reuterkrona, om borttagande ur konkurslagen af stadgandet om tvångsackord; om ändring i arvodesbeloppet för rättens ombudsman vid konkurser; om förkortning af vittneseden, samt om upphäfvande af adelsmäns rätt till särskildt forum; af hr Orre, om förändring i föreskrifterna ang. vägunderhållningsskyldighet vintertiden; om rotoch rusthållsnumrens vid indelta regementena sammandragning inom inskränktare omkrets; om förändrade föreskrifter ang. underhåll af byvägar. Hr Orre: om varningsåtgärder till förekommande af utrandringar. IIr Pehr Pehrsson från Jönköpings län, om rustningsbördans utjemnande; om indragning af öfverkontrollörsbofattningarne vid brännerierna; och om förändring i stadgandena rörande anställning och befordran i presterlig tjenst (bland annat pastoralexamens afskaffande). Hr Wigardt: om förändring i sättet för val af skolråd; om inrättande inom hvarje kommun af förlikningsdomstolar; och om upphörande af klockares brefbäringsskyldighet. Hr E. Olsson: om bankorinstens användande till förstärkning af bankens grundfond, vägrad oktroj ytterligare sedelutgifvande banker och sedelutgisningsrättens upphörande för de nuvarande bankerna vid oktrojtidens slut. De kongl. propositionerna blefvo samtligen bordlagda.