Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 januari 1867, sida 2

AT andra kammaren: Hrr Rosenqvist med 99, Ahlgren med 953, Rundbäck med Ös och Grenander med 51 röster. Plena den 26 Jan. Första kammaren. Justitieombudsmannens berättelse för 1866 föredrogs och remitterades till lagutskottet; äfvensom hr Möllers motion rörande jordegares och arrendatorers ömsesidiga rättsförhållanden, sedan likväl hr J. I. Caspersson deremot framställt åtskilliga betänkligheter, såväl i fråga om stället, der arrendeafgiften borde erläggas, som mot förslaget att vexande gröda icke må säljas annat än i förg med jorden. fven hr B. Meyer yttrade sig rörande samma motion, men referonten lyckades icke uppfatta hans ord i anseende till det lågmälda edraget. Mot hr Crenchorys motion rörande ändring i tadgandena om hemmansklyfning och jordafsöndring anmärkte hr Roos att jordegaren för närvarande har lika stor frihet i afseende på rättigheten att upplåta skog till annan person med full eganderätt, som motionär en afser, och kunde derför icke instämma i hans åsigt om behofvet af större rihet derutinnan. Motionen remitterades till lagutskottet. Friherre a. C. Raabs motion om utbetalning förshottsris af statens tjenstemäns löner remitterades till statsutskottet. Hr Almqvists motion om skogshushållning gaf hr Roos anledning till åtskilliga betänkligheter såväl ur kronans som den enskildes synpunkt. gyftet vore visserligen godt, men dels skulle k trollen blifva alldeles för dyr, dels skulle de fö agna stadgandena störande ingripa i den enildes rätt. Talaren slutade emellertid med att ca motionen framgång. IIAlmqvist fann det vara af nöden att, då oupphörligen nya bolag bildas för anläggning af ångsågar, hvilkas uppgift är att tillgodogöra sig allt virke som finnes i anläggningens grannskap, genom stadgande ka förhindra denna förödande verksamhet. Då skogarne äro oundgängliga för Norrlands odling, ar talaren derför icke skäl att ömma så mycket för den enskildes rätt i förevarande afseende. Motionen remitterades till lagutskottet emot hr Almqvists motion, om ändring i föreskr terna rörande afvittring i Westerbottens läns lappmarker och nybyggens anläggning derstädes, remitte rades till statsutskottet. Samma åtgärd vidtogs med hr Hammarhjelms motion om ändrad sammansättning af den komitt, som bestämmer länsmarkegångstaxorna. Ir Faxe fann betänkligt att detta val inskränktes endast till landstinget, hvars flesta ledamöter äro jordbrukare, och fruktade att den egna fördelen då skulle utöfva inflytande på valet, om man än icke uppsåtligen gynnade jordbri tresset, och följden deraf blifva en stor mängd besvär mot markegångssättningen och ännu slera ändringar deruti hos kammarrätten än förut. Talaren var väl ieke beredd att framlägga något motförslag, men ville dock i brist på bättre föreslå, att deputerade för markegångstaxornas bestämmande skola utses till hälften af landstinget och hälften af konungens befallningshafvande. Nya motioner väcktes derefter at hr A. Dickson ang. ändring af 9 6 kap. handelsbalken, för vinnande af större frihet i aftal mellan långifvare och låntagare; hr De la Val ang. anslag af statsmedel för fortsatt reglering af de högre elementarläroverken, så att S lektorer och 8 adjunkter, inalles 16 lärare, må afses för hvarje 200 lärjungar; samt i sammanhang dermed om anslag till en lektor och en adjunkt vid Falu clementarläroverk; hr Wallenberg att kamrarne måtte bestämma det arvode deras talmän skola åtnjuta; hr De la Val ang. förändring i stadgandena rörande bränvinstillverkningen. Andra kammaren. Talmannen anmälde att riksdagspollett blifvit uttagen för Lars Danicl Andersson, hvilken såsom riksdagsman i andra kammaren nu tog sitt inträde. Kammaren golkände talmannens uppfattning. af grundlagen, enligt hvilken motionstiden skulle anses slut med nåstkomn ande Tisdag. Likaledes beslöts, att de ledamöter, som komma att ega uppsigt öfver riksdagens kansli, skola väljas om )nsdeg. Derefter företogs remiss till vederbörliga utskott Af bordlagda motioner. Vid behandlir af hr Ieibbings motion om pensionering af i rester m. m., uppstod en längre diskussion. Denna öppnades : hr Hedlund, som på anförda skäl afstyr! bitill den väckta motionen. 1 samma syftning g hrr Rosenberg, Jonas Andersson och on i Espö. hvaremot motionen, utom af motionären försvarades af hr Iierta, hvarefter den emitteredes till ett tillfälligt utskott. Statsrådet Bredberg uppläste derefter förteckning på och öfverlemnade till kammaren flera K. M:ts propositioner. I fråga om remitterande af br Witts motion. engående prygeistraffets afskaffande, erinrade moatt detta ärende förut blifvit af rikets andladt och till K. M:ts afgörande ha jntet. men att från regeringen ännu intet afhörts denna fråga Justitiestatsministern frih. De Gcer, som jemte re andra af statsrådets tedamöter var ; nde, asgaf, med anledning deraf, ätsk ysningar om denna frågas stånd else hade af ständerna inkommit till k. M:t om pphäfvande af prygelstraffet. K. M:t hade ock etydligen inskrar det, men detta steg ansågs ör litet. Sedermera hade en komitö fått sig uppraget ait utarbeta förslag till ny strafflag för rigsmakten, och denna hade så utfört sitt upprag, att den föreslagit, det prygelstraff ej skulle unna ådömas af domstol, men deremot trott nö