Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 januari 1867, sida 3

2 — Norrköping. Svenske skridskokungen hr Charles Raae skulle i Fredags uppträda i Norrköping, hvars tidning påstår att hr Raae ,lärer i färdighet nära nog uppnå hr Jackson Haines. å Sannolikt lär dock hr Raae, jemförd med hr Hai— nes, få nöja sig med hertigtitel. n UTRIKES. ; TYSKLAND. i Det tal, som den nye baperske statsnministern, furst Hohenlohe, den 19 dennes k lunder adressdebatten hållit i den bayerI ska deputeradekammaren, är ett särdeles a betydelsefullt vittnesbörd om det inflytani de och den dragningskraft, som Preussen för närvarande utöfvar äfven söder om 3 Maynlinien. De yttranden, som der framfsställdes på regeringens för den största sydfstyska stat vägnar, bevisa mera slående, än alla häntydningar i den preussiska pres, sen, att det är mycken sanning i en fransk tidnings — , France — ord, då der säges, att ,Maynlinien är en imaginerad -I gräns och intet annat än en hvilopunkt på den triumfmarsch genom Tyskland, som sutföres af segerherrn från Sadowa. Ett. I telegram från Minchen meddelar följande sutdrag af den nye ministerpresidentens j stal: ,Vid upplösandet af tyska förbundet soch Österrikes utträdande från törbindelsen med Tyskland är mellanstaternas potiska ställning hotad. Det gäller nu att försvara Tysklands integritet och arbeta på en förening af alla tyska folkstammar seller åtminstone af så många som möjligt, sunder en gemensam centralmakt med parlamentarisk representation. Detta låter sig icke för ögonblickot fullkomligt uppnås, hvad Bayern angår, då Preussen har serkänt Maynlinien som gräns för nordtysska förbundet. Detta faktum är i hög grad att beklaga. Men ehuru det tyska folket nu är intaget af ett lifligt begär efter enhet, skulle det likväl icke låta sig förena med Bayerns värdighet, om denna sstat utan alla vilkor sökte blifva upptagen i nämnde förbund. Å andra sidan är bayerska regeringen fast besluten att motsätta sig hvarje steg, som går ut på att förhindra Tysklands förening till en förbundsstat. Bayern skall aldrig biträda ett sydvestligt statsförbund under en fremmanade makts protektorat; lika litet skall! det sluta sig till ett sydligt statsförbund under Österrikes ledning, der det tyska elementet ögonskenligen för ögonblicket är tillbakaträngdt. Ett sydvestligt förbund skulle endast tjena till att utvidga klyftan mellan Nordoch Sydtyskland. Bayerns ställning är under nuvarande förbällanden icke blott negativ, utan äfven isolerad. Häraf följer, hvad Bayern angår, nödvändigheten af att stödja sig vid en europeisk stormakt. Denna stormakt kan endast vara Preussen. Det är alltså den bayerska politikens uppgift att träda i ett förbund med Preussen. Detta förhållande medförer, att den bayerska krigshären vid krigstillfällen skulle underordna sig Preussen, och att armåen reorganiseras i öfverensstämmelse med den preussiska hä-h ren. Ännu verksammare skulle det vara, a om samtliga de sydvestliga staterna gelä nomförde en militärreform efter preussiskt h mönster. Det är derföre Bayerns sträf-s van att på denna väg förbereda ett när-!a mande mellan Nordoch Sydtyskland. Den v bayerska regeringens föremål är i korthet! följande: Äfslutandet af ett författnings-m enligt förbund med de öfriga tyska sta-mnm terna, så snart och så vidt detta är möj-!g ligt under bevarande af den bayerska kro-h nans suveränitet och landets oberoende; intills detta mål kan vinnas, skall Bayern ss söka tillvägabringa en ansenlig krigsmakt; j1s tillika skola de inre statsinrättningarne ut-sa vecklas på liberal basis. Om detta lyc-g kas — med dessa ord slutade ministern — så skall man söka vårt förbund, och vijsl skola fritagas från att behöfva se oss om je efter en allians med andra makter. Vilg skulle då äfven blifva i stånd att gifvalt: en tillfredsställande lösning åt frågan om tyska tulltöreningens reorganisation. Sedan furst Hohenlohe slutat sitt tal, meddelade krigsministern kammaren, att redan under denna session skulle föreläggas ett h lagförslag angående krigshärens ombild-te ning efter preussiskt mönster. m Frankfurts ansökan om eftergift af dela denna stad ålagda kontributionerna harm blifvit afslagen. FRANKRIKE. 3 France af den 18 dennes angifver vid-s. sträcktheten af de påtänkta reformerna så-n lunda: ,Statsministeriet i sin nuvarande form upphäfves, och det återupprättas med M de attributer, som det hade i Walewsiis fe tid. Samtliga ministrarne — eller ätmin-sg, stone de flesta af dem — skola inför lag-Å stiftande kårerna försvara sina handlingar k. och regeringens politik. Adressdebatten skall upphäfvas, eller åtminstone inskränkas till en summarisk diskussion, såsom i England sker omedelbart efter thronta-m let. Interpellationer skola ånyo iuföras. e Presslagstiftningen skall undergå. föränM dringar, som ställa den under de allmän1 na domstolarne. Man tillägger, att senaten skall inkallas, för att hringa dessa nya åtgärder i öfverensstämmelse med förfaitningen Tidningen Etendards uttalar i sig i samma riktning, endast i allmännare : uttryck och med mera förbehålsamhet. U Oppositionstidningen ,Le Temps af den 20 dennes uttalar sig starkt mot upphäfvandet af adressdebatten, men yttrar sin tillfredsställelse med de andra refyrmerna, sspecielt med bestämmelsen om ministrar. nes framtida närvaro i kamrarne och den ja förutsagda hänvisningen af pressförseelser!n ED —2 — O —-DODOD fs kor inter ör Udden NAT EE Arp era SA fn LAS ÖR PR DC: St Fb MLA —— — AO—